”Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården.” Så står det i Socialstyrelsens kunskapsguide för socialtjänsten
Handläggare slutar eller sjukskrivs – och ersätts inte. Corren har gått igenom socialtjänstens journaler som gäller flera olika barn. Där syns konsekvenserna av handläggarbristen inom socialtjänsten i Linköping tydligt.
"Det är ingen ny handläggare utsedd ännu så arbetsgruppen får hantera ärendet.”
“Om föräldern har behov av att prata med socialsekreterare efter att jag har slutat så kan hon ringa växeln.”
Vi har haft kontakt med både föräldrar och familjehem som vittnar om att de under långa perioder har saknat handläggare. Ett av de fall vi har granskat gäller Maja.
Kommunen bedömde att Maja behövde intensiv behandling på ett HVB-hem för att hon mådde psykiskt dåligt. Men när vården på boendet havererade och Maja rymde hem kunde familjen inte ens få kontakt med en handläggare, trots att hon fortfarande hade beslut om LVU, tvångsvård.
"Utifrån en hög arbetsbelastning har vi inte haft möjlighet att ta kontakt med er”, skrev en samordnare i ett mejl. Sedan gick månaderna.
– Vi har aldrig mått så dåligt, säger Majas mamma.
– Man vet ju att arbetssituationen på socialtjänsten är ansträngd, men att det är så här avgrundsdjupt – det behöver komma fram, säger Majas pappa.
”Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende främst genom regelbundna personliga besök i det hem eller boende där barnet eller den unge vistas, enskilda samtal med barnet eller den unge, samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem eller på boendet, och samtal med vårdnadshavarna”, står det i Socialtjänstlagen 6 kap 7§.
Den här bilden bekräftas av fackförbunden inom socialtjänsten:
– Det har varit hög personalomsättning och rörigt i många år, säger Gustav Södling, ordförande i fackförbundet Visions Linköpingsavdelning.
– Det har varit ett problem länge. Man är nästan aldrig fullbemannade, säger Per Magnusson, ordförande i Akademikerförbundet SSR i Linköpings kommun.
Ulla Salmela-Trosell och John Törnquist, som är utrecklingsledare och enhetschef på enheten för barn och unga, bekräftar att det är en tuff situation med många ärenden och vakanta tjänster.
Även chefer inom socialtjänsten bekräftar att situationen är ansträngd:
– Det är jättemycket på handläggarna och på enheterna utifrån det här trycket vi har. Och också utifrån den vakanssituation vi har. Den stora konsekvensen blir kontinutiteten för familjer, säger utvecklingsledaren Ulla Salmela-Trosell.
Konsekvenserna syns också i socialtjänstens delårsrapport:
”Det höga inflödet i kombination med vakanssituaionen inom avdelningen påverkar förvaltningens förmåga att klara handläggningen inom lagstadgad tid.”
Majas mamma blev förvånad när hon insåg: Trots att Maja var LVU-placerad på ett HVB-hem var det ingen på socialtjänsten som hade tid att ringa och fråga hur hon mådde när hon hade rymt därifrån.
– Dels kan det dröja innan man får en handläggare. Sedan kan man behöva ha kontakt med många olika socialsekreterare och dra samma historia gång på gång, säger Gustav Södling på Vision.
– Vi har anlitat bemanningskonsulter och ibland jobbar man med skrivkvällar, kraftsamlingar för att bli av med ärenden. Och så hjälps vi åt mycket mellan handläggare och enheter. Men det är klart att det påverkar när vi inte har fullt på våra tjänster, säger utvecklingsledaren Ulla Salmela-Trosell.
Vad beror det här på?
– Jag tror mycket handlar om arbetsmiljö. Att vara socialsekreterare är ett extremt svårt arbete. Och då behöver man förutsättningar för att göra det, både vad gäller tid och resurser, säger Per Magnusson i Akademikerförbundet SSR.
Det är brist på socionomer i hela landet och kommunerna konkurrerar därför med varandra om personal. En socionom berättar att man kan tjäna 6 000 kronor i månaden på att byta jobb från Linköpings kommun till en grannkommun.
Ulla Salmela-Trosell är medveten om att lönerna ligger lägre i Linköping jämfört med flera mindre grannkommuner, men tycker inte att det är ett problem.
– Småkommunerna behöver ligga högre för att över huvud taget locka till sig medarbetare. I en liten kommun så har du inte alls samma resurser och stöd som i en stor kommun, säger hon.
Har du egna erfarenheter av det här? Kontakta Correns reporter på tina.enstrom@corren.se eller via ett krypterat tips. Du får vara anonym och har källskydd, läs mer om det här.