Det säger Hanna Ivarsson som jobbar på Ridhusgatans förskola.
Nyligen slog samtliga förskolerektorer i Linköping larm om att verksamheten drabbas under hösten efter att statsbidraget för mindre barngrupper minskade med 25 miljoner kronor. Åtgärder för att anpassa verksamheterna efter de nya ekonomiska förutsättningarna har inletts.
– Vi är redan färre personer på min arbetsplats. Förskolepersonalen ska utföra ett pedagogiskt arbete enligt läroplanen, men det kommer att bli svårt att hinna med. Linköpings kommun går med vinst men barngrupperna ska bli större, hjälp till barn med speciella behov ska rymmas inom den befintliga budgetramen och personalen blir färre, säger Hanna Ivarsson.
Kommunen har en barnvision som sammanfattas under hashtaggen #varjebarn, det vill säga att varje barn är viktigt och ska få bra omsorg och skolgång.
– Det ser jag faktiskt som ett hån. Med hjälp av statsbidrag har vi kunnat ha bra verksamhet med mindre barngrupper, men om Linköpings politiker inte prioriterar barn, varför ska man ha #varjebarn i visionen?
Sofia Larsson jobbar på Kvinnebystigens förskola där hon också är skyddsombud. Anpassningen till de nya ekonomiska förutsättningarna är synlig på hennes arbetsplats också:
– Personal har fått sluta och det finns ingen tid för planering av vårt pedagogiska arbete. Vi är alla rädda för att förskolan kommer att förvandlas till en förvaringsplats. Vi är för få för att kunna se alla barn och uppmärksamma deras behov, seger Sofia Larsson.
Hon är medveten om att problemet uppstår eftersom statsbidraget har minskat, men både hon och Hanna Ivarsson tycker att förskolebudgeten egentligen var låg från början.
– De styrande politikerna måste göra något. När barnen är små lägger man grunden för hur de ska vara senare. Det är på förskolan som man måste satsa när man pratar om tryggheten, säger Sofia Larsson.
Hur det blir med den efterfrågade satsningen är fortfarande oklart. I delårsbudget har barn- och utbildningsnämnden begärt att redovisa ett underskott på 20,5 miljoner kronor vilket betyder att minskningen av statsbidraget kompenseras under hösten, men förberedelser för tuffare tider på förskolorna fortsätter.
Oppositionen reserverade sig mot det beslutet eftersom man har velat att nämnden tillför extra resurser till förskolan 2022.
"Nämnd och kommun har gått med stora överskott i flera år, och riksdagen ökar nu dessutom de generella statsbidragen till kommunerna. Från Socialdemokraternas sida kommer vi nu noga bevaka och verka för att resurser tillförs nämnden inför budgetåret 2022 så att inga besparingar behöver göras på förskoleverksamheten under det kommande året", har Elias Aguirre (S), nämndens vice ordförande, skrivit i protokollsanteckningen.
Erik Östman (M), nämndens ordförande, anser sig vara minst lika frustrerad över det minskade statsbidraget, men han ser det inte som en självklarhet att nämnden ska ersätta de uteblivna miljonerna.
– Vi ska inte ha några effektiviseringskrav på förskolan och vi har bett förvaltningen att se över resursfördelningen. Övergången från ett riktat bidrag till ett generellt bidrag är knepigt och i nuläget kan vi inte avgöra hur mycket som ska gå till skolan och förskolan, men vi ska jobba för att säkerställa att det generella bidraget ersätter det tappade riktade bidraget.