– I det här klassrummet har vi hela världen. Vi har barn som kommer från krig. Vi har barn som är traumatiserade. Vi har mammor som går runt med Willyskasse och har kämpat för att komma hit. Man får bara höra det negativa hela tiden och folk glömmer bort det fina i området. Det är lite sorgligt och synd, säger Simeli.
Klassen som Simeli hänvisar till är 1B som består av 25 elever. I klassen finns det inga etniska svenskar, men vissa barn är födda i Sverige. Något som påverkar barnets språk- och därmed skolutveckling och som kan göra det utmanande för lärarna att jobba. Tillsammans med kollegan Emma Åhlgren har Simeli ansvar för 1B.
I nästan ett år har lärarna jobbat ihop och de älskar det trots alla utmaningar med att jobba i Skäggetorp.
– Får man en elev att börja läsa så vet man att man gjort skillnad för både eleven och föräldern, säger Emma.
Vi hinner bara prata med Simeli och Emma en liten stund innan vi blir avbrutna av skolrektorerna. Paulina Andersson och Sara Skagerström öppnar dörren med stora leenden och berömmer klasslärarna.
– De är duktiga på att kommunicera höga förväntningar till båda elever och föräldrar. Det har ett fantastiskt ledarskap. Vi är glada att de arbetar i vår skola, de ser varje enskild elevs behov säger Paulina Andersson.
Simelis bakgrund liknar barnens. Hennes föräldrar kommer från Syrien och hon är uppvuxen i Södertälje, en stad som också är ganska segregerad. Emma däremot är född och uppvuxen i Hjulsbro. Båda lärarna har haft möjlighet att jobba på andra skolor, men de har aktivt valt att arbeta i Skäggetorp.
– I andra områden är det tufft att arbeta fast på ett annat sätt. I Skäggetorp finns det ett starkt samarbete med föräldrar. Föräldrarna här är mer uppskattande och tacksamma än ifrågasättande, säger Emma.
– En etnisk svensk förälder skulle hellre ifrågasätta än berömma mitt arbete, fortsätter hon.
– När jag började plugga till lärare skrev media oftast negativt om förorter. Då bestämde jag mig för att jobba i områden som Skäggetorp för att göra en förändring, säger Simeli.
Mitt i samtalet blir vi avbrutna för andra gången. Nu har eleverna kommit tillbaka efter rasten. När de kommer in är det ordning och reda. Alla hittar snabbt till sin plats och det första de gör är att ge oss en handgjord bok med titeln ”Välkommen till bästa 1B Nygårdsskolan”. Bläddrar man i den står det ”Hej reporter, 1B är bäst i hela världen” på första sidan tillsammans med ritade hjärtan.
Det är matematik som gäller. Simeli undervisar och Emma håller koll på eleverna.
– Jag har jobbat med de här barnen länge. De är så smarta. Det sitter läkare och ingenjörer här, säger Simeli.
Lektionen börjar med att klassen räknar tillsammans och avslutas med en samarbetsövning.
Lärarna hinner bara med tre av fyra planerade moment, kanske på grund av vårt besök. Nu är det dags för lunchrast, men de hinner få en sista fråga.
Vad vill ni skicka med till andra lärare?
– Bygg relationer först. Lärandet kommer sedan. Barnen lär sig på olika vis och om man jobbar med samma sak på flera olika sätt så går det in mer hos dem. Men för att jobba med dem måste man bygga relationer, säger Simeli och påminner om Astrid Lindgrens citat.
"Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv".