Lugnet före stormen. En liten fika innan Kader Ahmed ska göra Anas, 6 år, Jimcaale, 4 år och Yuunas, 3 år i ordning för att åka till simskolan.
SKOLSTÄNGNINGEN
Kader Ahmed har en bra känsla i magen inför sitt blivande jobb på Berzan. Han har träffat rektorerna och det har känts bra. Men Kader lever i nuet. Det är Skäggetorpsskolan och jobbet här som gäller nu.
Vi möter honom på arbetsplatsen när han har en paus. Det lyser om Kader när han pratar om sin skola som han lämnar i juni och om sina kollegor som brinner för läraruppdraget.
– Här försöker personalen förstå barnens situation utan att döma dem. Och här kämpar eleverna stenhårt så att lärare blir nöjda med deras utveckling och resultat. På skolan möts hela världen och eleverna bygger upp sitt självförtroende för att kunna fortsätta vidare i livet. Världen möts, men den saknar svenska elever, säger Kader Ahmed.
Därför är det, enligt honom, på sikt bra att högstadieelever flyttar ut från Skäggetorp och möter både resten av Linköping och svenska barn tidigare i liven än under sin gymnasieutbildning. Men han är rädd för att blivande åttor och nior inte kommer att hinna finna sig till rätta på sina nya skolor – de får bara ett respektive två år innan det är dags för slutbetyg.
– Många av våra elever har aldrig varit utanför det här området. De kommer att lära sig mycket nytt, men det är inte bara de som ska lära sig. Andra kommer också att lära sig något av våra elever. Relationer mellan lärare och elever är oerhört viktiga och det tar sin tid att bygga upp dem. Därför borde de två årskurserna fått chans att gå ut nian på sin "gamla" skola.
Han är medveten om att under de senaste åren har mer än hälften av eleverna gått ut nian på Skäggetorpsskolan utan behörighet till gymnasiet. Och att det är en av anledningar till att högstadiet ska stängas. Men för honom finns det också andra mått att mäta vissa elevers utveckling.
– Många av Linköpings nyanlända hamnar i Skäggetorp. En del barn har knappt gått i skolan i sina hemländer, men om de är 14, 15 år börjar de gå på högstadiet. På bara några få år kan de inte lära sig samma sak som de andra som har haft tio år på sig.
– De lyckas få betyg i många ämnen men inte i alla kärnämnen. Jag har haft flera elever som har bott fem år i Sverige och de är redan skattebetalare. De har kostat samhället betydligt mindre än många andra.
Många som bor eller jobbar i Skäggetorp älskar sin stadsdel eller sin arbetsplats, särskilt lärare på Skäggetorpsskolan. Den positiva bilden går dock stick i stäv mot allmänhetens uppfattning.
Kader Ahmed jobbar som studiehandledare på somaliska och undervisar i modersmål. Under det här läsåret har han 23 somaliska elever som går i årskurs 9 och förberedelseklass. Viktigast i hans uppdrag är att vara länk mellan skolan och hemmet. Kader är med på utvecklingssamtalen med föräldrar och elever. Han tolkar och hjälper föräldrarna att förstå hur det svenska skolsystemet fungerar.
– För att somaliska elever ska lyckas i den svenska skolan måste föräldrarna förstå vad som krävs av dem – vad de kan göra för att hjälpa sina barn, skolan kan inte göra hela jobbet. Eftersom det finns oerhört stora skillnader mellan det svenska och det somaliska skolsystemet behöver somaliska föräldrar mycket stöd.
Det finns en uppfattning att det bara är mammorna som kämpar medan papporna är osynliga när det gäller barnens skolgång. Vad säger du om det?
– Det är en fråga som handlar om kultur, tradition och generation. Ja, det är mammorna som tar hand om barnen och somaliska familjer har många barn. Papporna jobbar och många av dem har ett hårt arbete och jobbar även på natten. Det behövs ett gediget arbete för att papporna ska inse att deras insatser behövs för att barnen ska lyckas i skolan och livet. De yngre papporna engagerar sig på ett helt annat sätt.
Kader Ahmed har jobbat i tio år på Skäggetorpsskolan och varit en länk mellan skolan och hemmet.
För att inspirera och hjälpa föräldrarna i föräldrarollen i Sverige lägger han på Facebook ut egna aktiviteter med sina barn. Han lagar också mat hemma och lägger ut bilderna. Kader har bestämt sig för att vara en förebild. Och han intervjuar unga somalier som har lyckats i Sverige. Han har över 5 000 följare på FB.
– Många av barnen till den välutbildade generationen av somalier som kom på 90-talet är framgångsrika. Jag vill visa för mina elever att man kan lyckas i Sverige, att det finns många somalier som har gjort det.
Sitt länkuppdrag kommer han att behålla även på Berzeliusskolan. Men han hoppas också att han ska vara klar med sina studier till mattelärare på Linköpings universitet och att han ska jobba delvis som mattelärare.