– Lärare och elever vill inget hellre än att komma tillbaka till skolan, men jag förstår inte hur det ska gå till, säger Totte Johansson, lärare i psykologi och samhällskunskap på Katedralskolan.
Vad har egentligen ändrats sedan i höstas, frågar han sig.
– Det talas om att vi är på väg in i en tredje våg och smittspridningen bland unga är högre än vad den var i höstas. Å ena sidan säger Folkhälsomyndigheten åt oss att hålla ut och vara max fyra runt ett restaurangbord, å andra sidan ska nu 1 400 elever och personal in i Katedralskolen, som är under ombyggnad.
Då kan man fråga sig, anser han, varför undervisningen i gymnasiet över huvud taget stängdes ned.
– Det måste till en gigantisk förändring, ett helt nytt flödesschema, för att det ska bli smittsäkert. Vi har 32 elever i min klass. Det är omöjligt med de avstånd FHM rekommenderar. Se på fullmäktige som håller sina möten i jättelokaler . . .
– Hur gör vi med de elever som blir sjuka? Att bedriva BÅDE närundervisning och distansundervisning är omöjligt. Och hur tänker man kring alla elever som nu ska börja åka kollektivt igen?
Han har aldrig jobbat så mycket i hela sitt liv, som under pandemins distansundervisning. Spela in lektioner, hjälpa dem som ligger efter, ha individuella kontakter med alla, stötta dem som mår dåligt och lever i en miljö där det är svårt att koncentrera sig.
– De som klarade sig bra innan klarar sig generellt bra nu också, även om det är tufft för dem. Men det är dem som hade det svårt redan innan jag oroar mig mest för.