Straffrabatten för unga kriminella slopades 2 januari. Det innebär att unga mellan 18-20 kommer få betydligt högre straff för en rad grova brott.
Moderaterna och Socialdemokraterna är överens om att lagändringen är nödvändig, men Germay Woldu, förbundsordförande i KRIS (Kriminellas revansch i samhället), är skeptisk.
– Vi vet att fängelsetiden oftast förvärrar kriminaliteten. Grabbarna lär sig inte en läxa, utan när de kommer ut är de är de ofta en tickande bomb.
Enligt Woldu, som jobbar med målgruppen dagligen, saknar de unga männen konsekvenstänk. Många av dem lever ett mycket våldsamt liv och räknar inte med att fylla 30 år.
Han tror inte att skärpta straff fungerar avskräckande. Tvärtemot kan ett långt straff gynna deras brottskarriär, menar han.
– De mördar en annan kille och sitter tio år, eller "bröstar en tia" som de själva säger. Under fängelsetiden gör de sig ett namn, äter och tränar upp sig. När de släpps har de obearbetade trauman och är farligare än någonsin.
Enligt Germay Woldu behövs det mer terapi och vård för de tungt kriminella, främst inom ungdomsvården.
– Att kidnappa, dödshota och mörda människor skapar trauma även hos gärningspersonen. De ska självklart straffas för vad de gjort, men behöver också hjälp.
Statens institutionsstyrelse erbjuder redan i dag flera behandlingsmetoder.
– Jag tycker mest de verkar ligga på sina rum med sina telefoner, ofta tungt medicinerade.