Motgångarna fortsatte, 1920 avslog stadsfullmäktige förslaget att bygga en ny skola i Tannefors.
Drygt tio år senare tillsatte stadsfullmäktige dock en särskild kommitté i frågan och på vars uppdrag stadsarkitekten Sten Westholm hösten 1932 presenterade fullständiga ritningar till en ny skolbyggnad.
Då beslöt de styrande att avvakta riksdagens ställningstagande till eventuella statsbidrag till nya skolbyggnader.
Först efter det att riksdagen tagit beslut i bidragsfrågan och en förordning i januari 1936 presenterats gavs Tanneforsskolan klartecken.
I närvaro av ett antal honoratiores ägde invigningen av Tanneforsskolan rum den 27 augusti 1938. I sitt högtidstal sa Kurt Falck, undervisningsråd vid Folkskoleöverstyrelsen, att Tanneforsskolan var landets första färdigställda statsbidragsfinansierade skolbyggnad. Skolan markerade därigenom inledningen på en ny epok i den svenska skolans historia. Av kostnaden på 714 500 kronor fick staden hela 597 800 i statsbidrag.
Corren prisade byggnaden för att den gav sol och ljus över skolarbetet. Tidningen lyfte särskilt fram den så kallade friluftsskolan på taket, som av folkskolestyrelsens ordförande Otto Amnéus beskrevs som skydd mot den fiende tuberkulosen utgjorde. Källarens tjocka betongväggar, fortsatte Amnéus, skulle skydda eleverna mot krigets fiender. I källaren fanns nämligen landets första särskilt för barn anpassade gasskyddsrum.
Klassrummen var ljusa och inredda med bänkar av senaste modell. Bänklocken var av hygieniska skäl klädda med linoleum. Självklart var stolarna fristående. För att läraren inte skulle skymma den svarta tavlan stod katedern i ett hörn, av Corren beskrivet som skamvrån.
Corren påpekade också att skolans enda omoderna detalj var värmeanläggningen. Den bestod av fyra vedpannor eftersom vedeldning var ett krav för att statsbidrag skulle utgå.
Den nästan 70 meter långa byggnaden är ritad av Sten Westholm, som var stadsarkitekt i Linköping 1931–63. 1989 byggdes skolan om till bostäder.
I rikspressen har Tanneforsskolan uppmärksammats inte minst för olika årskullars upprepade framgångar i Dagens Nyheters tävlingar i nutidsorientering.
Att nästa halva elevstyrkan samtidigt drabbades av asiaten, som 1957 års influensa kallades, uppmärksammades också i DN. Vidare gav elevernas möjlighet att i fritt valt arbete välja motorkunskap till och med en förstasidesrubrik i DN hösten 1958.
Dessa rader är skrivna på Jessica Wåghs önskan.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.