Specialfastigheter, som äger anstalten men vill bli av med den, är kritisk till kommunens söliga utbyggnadsplaner.
– Vi har haft kontakter med Linköpings kommun angående anstaltsområdet sedan 2004. Vi tycker att området ska utvecklas, för Linköpings skull. Men det går för sakta, säger Torbjörn Blücher, fastighetschef på Specialfastigheter.
Roxtuna-anstalten stängdes 2007. Sedan dess har de totalt 21 byggnaderna innanför stängslet, som omsluter totalt 284 426 kvadratmeter, stått oanvända.
I flera år har plan- och bygglovsavdelningen i kommunen arbetat med en översiktsplan för hela Ekängen. ”Som ett Tjernobyl, varför gör ingen bostäder av stället så att folk får någonstans att bo?” säger en kvinna som ringer till Corren efter att ha läst tidigare artiklar om den rådande bostadsbristen.
Kommunens avsikt är att bostäder ska byggas – många, och av olika typer. Politikerna klubbade planen i januari.
– Så långt är vi överens. Det vi vänder oss mot är tidsplanen, säger Torbjörn Blücher.
Enligt honom trycker ett flertal bygg- och fastighetsföretag på för att Specialfastigheter ska sälja anstaltsområdet. Men Specialfastigheter vill ha en färdig detaljerad plan för byggnation innan man säljer eftersom en tomt med osäker framtid inte går att sälja till högsta möjliga värde.
I översiktsplanen för Ekängen heter Roxtunaområdet ”B2” och kommer långt, långt bak i prioriteringen.
– Det kommer att ta många år innan det kan bli bostäder där, säger Jonathan Turner, översiktsplanerare vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
En dålig väg är orsaken. Den väg som idag leder in i Ekängen och fram till avtagsvägar till befintliga bostäder är i för klent skick. Den klarar inte belastningen av trafik till ett nytt bostadsområde i norra Ekängen på det gamla anstaltsområdet.
– Man måste börja bygga en ny väg dit söderifrån och fortsätta den etappvis norrut. Så småningom når man fram till Roxtuna men det dröjer länge. Det är ett dilemma men så är det, säger Jonathan Turner.
Men vägen ska ju ändå byggas någon gång? Varför kan den inte byggas nu direkt, så att den gamla anstalten kan säljas och snabbt byggas om till bostäder?
– I så fall måste någon ”vara bank” och lägga ut pengarna som vägen kostar. Det rör sig om mycket stora summor, vägen blir nära tre kilometer lång, säger Jonathan Turner.
När nya områden bebyggs bekostar alla entreprenörer varsin del av bygget av vägar som ska leda fram till de nya bostäderna. Byggs vägen före bostäder måste någon vara beredd att låna ut pengar långt i förskott.
– Det skulle kunna vara kommunen som bekostade vägen, men det är högst osannolikt. Skattebetalarnas pengar ska ju inte vara ”bankpengar” som lånas ut. Men om någon skulle vilja finansiera vägen, då kan vi diskutera att börja bygga tidigare på Roxtuna-området, säger Jonathan Turner.