Byggnadsarbetena inleddes sommaren 1925 och följdes så väl av fotografer som av allmänheten. Detta foto är taget den 24 augusti 1925.
Våren 1920 sökte AB Linköpings Affärspalats tillstånd att uppföra ett nytt bankpalats på sin fastighet vid Stora torget. Det var Sydsvenska Banken, sedermera kallad Skånska Banken, som var huvudintressent bakom projektet. Bolagets främste företrädare var mästerentreprenören Jonn O. Nilson.
Byggnadsnämnden avslog, med motiveringen att byggnaden var högre än vad byggnadsstadgan tillät, såväl det första förslaget som ett bearbetat andra förslag. Ärendet överklagades till landshövdingen, som dock fastställde nämndens beslut.
Våren 1924 lämnades ett helt nytt förslag in. Det var upprättat av Malmöarkitekten August Stoltz. Stadsarkitekten Gustaf Linden reagerade också mot dessa ritningar. Huset var inte bara högre än vad byggnadsstadgan tillät utan fasaden präglades dessutom av stilimitation fjärran från de då alltmer omhuldade idealen om enkelhet och funktionalism.
Gustaf Linden betonade torgens betydelse för stadsbilden och lade därför ned mycken kraft på detta ärende. Linden fick också draghjälp av museichefen Bengt Cnattingius, som i en tidskriftsartikel totalsågade Stoltz förslag.
Linden fick inledningsvis stöd av byggnadsnämnden som i bestämda ordalag krävde förändringar i och bearbetning av förslaget. Byggherrens svar, en pepprad skrivelse där politikerna beskylldes för att ha överskridit sina befogenheter, fick dock nämnden att först blekna och sedan backa.
Under hösten 1924 vikarierande den sedermera vittberömde Sven Markelius som stadsarkitekt i Linköping. Han bearbetade och förenklade Stoltz ritningar till berördas belåtenhet.
Skyltarna som ursprungligen omgav entrén visar att vid sidan om Sydsvenska Banken hade Rödings fotoateljé, som drevs av Arthur Möllman, Café Continental och tandläkaren Ebbe Johansson lokaler i huset.
Hösten 1926 färdigställdes byggnaden. Vid sidan av banklokalerna innehöll Affärspalatset redan från början en rad butikslokaler. Hörnbutiken mot Tanneforsgatan har alltsedan start innehållit en tobaksaffär. Den drevs först av Märta Johansson sedan av Berta Palmkvist för att mellan 1957 och 1994 drivas av Lennart Danell och hans dotter Ulla. Därefter övertog Pressbyrån verksamheten.
En trappa upp öppnades Café Continental öppnades i slutet av oktober 1926. Det drevs av Wilhelm WeIder. I bottenvåningen öppnade Weider också en bageri- och konditoributik.
I hörnet mot Storgatan öppnade Arvid Nilsson, som även bodde i huset, i oktober 1926 en skobutik. Där fanns en skoaffär ända till sensommaren 2020. De sista åren med namnet Pigalle.
I hörnan mellan Tanneforsgatan och Klostergatan öppnades hösten 1926 K A Hagbergs garnaffär. Bland de allra första bostadshyresgästerna märkts borgmästaren Bertel Hallberg. Vidare hade fotografen Arthur Möllman såväl ateljé som bostad i huset.