Flytten som ska göra att Linköping kan växa

Det sprängs, det grävs, det schaktas, det pålas. Nästa sommar ska start- och landningsbanan på Linköping City Airport vara flyttad 600 meter österut och klar att tas i bruk.

Om drygt ett år ska flygplatsbygget vara avslutat. En av de större utmaningarna i projektet har varit att få bukt med den svårhanterliga lerjorden på området.

Om drygt ett år ska flygplatsbygget vara avslutat. En av de större utmaningarna i projektet har varit att få bukt med den svårhanterliga lerjorden på området.

Foto: Lasse Hejdenberg/Saab

Linköping2021-06-02 06:00

Det handlar "bara" om en flytt på 600 meter. Men de positiva effekterna för de båda huvudintressenterna i projektet, Saab och Linköpings kommun, bedöms som stora.

För Saab:s del handlar det om att slippa snärja in sig än mer i en snårig djungel av dispenser och restriktioner. 

–Vårt verksamhetstillstånd var så gammalt som från 1991. Det krävdes en förnyad miljöprövning av all vår verksamhet i Tannefors för att få fortsätta med det vi gör – och vill fortsätta göra, säger Jan Germundsson, ansvarig för regionala relationer och samhällskontakter på Saab i Linköping.

undefined
Det är många som ser sig som vinnare i banflyttsprojektet. Saab slipper tillståndskrångel, flyttade bullerkurvor gör att kommunen kan bygga i nya områden. Och breddningen av banan gör att större civilflygplan än tidigare får permanent tillstånd att starta och landa.

För kommunens del hägrar positiva buller- och miljöeffekter samt möjlighet att bygga bostäder i mer stadsnära områden.

– Kommunen får möjlighet att expandera och bygga staden rundare – ända från centrum ut till Tallboda, säger Germundsson.

Projektet inleddes 2009. Första spadtaget togs 2017. Och 1 augusti nästa år ska allt vara klart.

– Tillståndshanteringen har dragit ut på tiden. Men utifrån den reviderade planen ligger vi bra till, säger Jan Germundsson.

Vad kostar allt detta?

– Runt 300 miljoner kronor.

Och hur fördelas det?

– Jag ljuger nog inte alltför mycket om jag säger att kommunen står för två tredjedelar och Saab för en tredjedel.

undefined
Banarbetet kräver enorma schaktnings-insatser. Som överlast/uppfyllnad går det åt 155 000 kubikmeter sprängsten och 265 000 kubikmeter jord.

Lena Näslund från Hifab projektleder banflytten.

Vad är den största utmaningen?

– Flygplatsprojekt är alltid utmanande. Ett flygplatsprojekt i anslutning till en flygplansfabrik gör det extra komplicerat.

Den dag redaktionen är på besök vid bygget lägger sig fin sand som ett lager över hud och bilar. Men Lena Näslund ser hellre att det är torrt än blött.

– Det är mycket lera här, en ganska bedrövlig lera som är svår att arbeta i. Vi har fått installera mängder av pelare med överlast för att underlaget på banan ska hålla.

undefined
Lena Näslund är projektledare för banflytten. Jan Germundsson är Saab:s man i projektet.

Som utomstående är det lätt att uppfatta det som om banan förlängs. Men det handlar om flytt. Det är de ansvariga i projektet noga med att poängtera.

– Det är en flytt. Banlängden kommer att vara densamma som tidigare, säger Lena Näslund.

– Start och landning flyttas 600 meter bort från stadskärnan. Dock blir den gamla delen kvar och används som taxibana från nuvarande terminal, fyller Germundsson i.

undefined
Omkring 300 miljoner kronor beräknas banflytten 600 meter österut kosta. Då breddas även start- och landningsbanan fem meter vilket gör att större civila flygplan får trafikera Linköping City Airport.

En del i projektet är att den så kallade Radarkullen grävs bort. I samband med sänkningen av den upptäcktes 29 000 ton förorenade schaktmassor. De bestod främst av PFAS, industriellt framställda kemikalier som använts vid brandövningsplatser och riskerar att förorena dricksvatten.

– Saab har gjort omfattande provtagningar och utredningar både i mark, grundvatten och ytvatten. De viktigaste åtgärderna som genomförs för att minska risken för spridning av PFAS-förorening utanför flygplatsområdet är att allt dagvatten från Saab-området avleds nedströms Råberga vattenverk, säger Lena Näslund.

De förorenade schaktmassorna hanteras enligt bestämmelserna i ett beslut från länsstyrelsen i juni förra året.

– Allt har klassificerats och bedömts. Rena massor återanvänds i projektet medan förorenade massor transporteras bort för destruktion.

undefined
Sju grävmaskiner, nio dumprar, en bandtraktor, en vält, två hjullastare och fyra borrvagnar används just nu vid banbygget. I sommar blir det ännu fler.

Grävarna har stött på annat som uppehållit byggprocessen.

– Där borta, säger Lena Näslund och pekar mot Åtvidabergshållet, hittades resterna av en gammal bosättning. Länsstyrelsen fick komma hit och dokumentera den innan vi kunde fortsätta. Vi sprang på ytterligare en fornlämning, närmare flygplatsterminalen, men den var förstörd sedan tidigare.

En del av projektet – utanför själva flygplatsområdet – är faktiskt redan klar.

– Trafikverket har gjort om väg 35 och fått fram en både fin och säkrare väg. Det är vi mycket nöjda med, säger Lena Näslund.

Nu väntar en hektisk period för banarbetarna. Sommartid innebär högsäsong.

– När alla andra har semester jobbar vi. Vi måste passa på när Saab inte har full verksamhet i gång, säger Lena Näslund, som uppger att man gör allt man kan för att inte inkräkta på flygverksamheten. Men under fyra veckor sommaren 2022 kommer allt flygande att pausas.

– Vi har inget att välja på. Vi måste flytta alla system då, säger Lena Näslund.

undefined
Start- och landningsbanan flyttas 600 meter österut. En av fördelarna med det från kommunens sida är att mer stadsnära mark kommer att kunna bebyggas.

Utöver allt schaktande och sprängande har det svettats en del över byråkratin med krav på tillstånd från alla tänkbara håll – som Transportstyrelsen, Länsstyrelsen, Vattendomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

– Det har tagit lite längre tid här och där. Men det har funnits en transparens och en gemensam vilja att gå framåt. Det är möjligt att allt kunnat gå snabbare men jag tror inte att det hade blivit bättre, säger Jan Germundsson, som efter 40 år på Saab nu går i pension.

Han säger att han slutar på topp. Men en sak grämer honom.

– På Radarkullen har tusentals Saab-anställda stått sedan 1937 och tittat på flygningar. Det skär lite i Saab-själen att gå till historien som den som sänkt den.

Tunga banfakta

Som markförstärkare för ny bandel har cirka 37 000 kalkcement-pelare installerats.

Över dessa läggs 155 000 kubikmeter sprängsten och 265 325 kubikmeter jord som överlast. I stort sett allt har hämtats inom arbetsområdet.

För närvarande arbetar 40 entreprenörer och byggledning med banflytten. De har 7 grävmaskiner, 9 dumprar, 1 bandtraktor, 1 vält, 2 hjullastare och 4 borrvagnar till sitt förfogande.

Sommartid, då det bland annat utförs beläggningsarbeten, utökas arbetsstyrkan till nära det dubbla.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!