Lambohovs säteri köptes av kommunen 1966 och det är på säteriets ägor som stadsdelen Lambohov har vuxit fram.
Men det var först för några år sedan som kommunen fick tillgång till herrgårdsbyggnaderna. Köpeavtalet utformades nämligen så att ägarparet Cederbaum fick bo kvar så länge de levde. Märta Cederbaum gick bort 2018, vid 96 års ålder.
I en artikel i Corren 2019 hade Kulturfastigheters dåvarande vd Simon Helmér stora planer för 1700-talsherrgården:
– Drömmen är att Lambohovs säteri ska bli något i stil med Gunnebo slott i Mölndal. De har en fantastisk anläggning, med friluftslivet, det museala, hantverket, restaurangerna och underhållningen, sade Helmér.
Vad har hänt sedan dess? Patrik Andersson, drift- och underhållsansvarig på kommunala Kulturfastigheter, berättar att flyglarna fått en utvändig upprustning med ny puts och färg. Innergårdens pampiga staket har renoverats.
– I år ska vi laga och måla fönster och snickerier på huvudbyggnaden, berättar Patrik.
Men några visningar eller annan verksamhet har det inte blivit än. Att döma av flera mejl till redaktionen börjar Linköpingsborna bli otåliga. "Många med mig undrar när det kan komma igång någon verksamhet där. Skulle nog betyda mycket för Lambohovsbor och även Linköpingsbor i allmänhet", skriver till exempel en person.
Vi skickar frågan vidare till Kulturfastigheters vd Theresé Lindh.
– Det finns en del frågor att lösa, framför allt hur herrgården kan tillgänglighetsanpassas. Det är ett statligt byggnadsminne, vilket gör det komplicerat. Jag förstår att det är tråkigt att det tar tid, men det viktiga är att det blir bra på lång sikt, säger hon.
Några visningar av interiören kan vi därför inte räkna med i år. Däremot ska parken rustas upp, tillgänglighetsanpassas och få en ny bro vid dammen.
– Redan idag är parken ett populärt utflyktsmål. Skolor och förskolor kommer hit och på sommaren har folk picknick här. Det är ju en stadsnära park, så i framtiden kan jag tänka mig att det går att ha arrangemang av olika slag på den stora gräsmattan, säger Patrik Andersson.
Lambohovs säteri anses vara en av Sveriges bäst bevarade 1700-talsmiljöer. Även flyglarna är byggnadsminnesskyddade exteriört, men inte på insidan.
– Där finns det möjlighet att göra något. I södra flygeln skulle det till exempel kunna bli en servering, säger Theresé Lindh.