Patienten opererade höften på Oskarhamns sjukhus i slutet av 2013 och då togs prover eftersom kirurgen tyckte att höften inte såg "normal" ut. Proverna visade att det handlade om en godartad tumör, men patientens smärtor minskade inte. Därför skickades patienten vidare till US där han i oktober 2014 genomgick en ny undersökning. I det provsvaret fanns det inte heller någonting som tydde på malignitet, enligt US-läkarens bedömning.
Ny undersökning
När en ny undersökning gjordes i januari 2015 visade den en förändring. Då tog US kontakt med Karolinska sjukhuset i Stockholm och beställde en undersökning av den upptäckta förändringen i bäckenet. I slutet av januari konstaterade Karolinska sjukhuset att patienten hade cancer.
Det var en anhörig till patienten som klagade till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och menade att US, med sitt sätt att hantera ärendet, försenade diagnosen. Och därför kom patienten senare till rätt behandling.
I ett yttrande till IVO skriver överläkare Anders Kalén att utifrån det underlag de hade kunde man inte ställa diagnosen. Först när undersökningen i januari gjordes kunde man fastslå en misstanke om cancer. Enligt Kaléns yttrande diskuterades patienten flera gånger på deras multidisciplinära konferenser och han anser att hela teamet får ta på sig ansvaret eftersom denna typ av diagnos är en samlad bedömning.
Kontakten kunde ha skett tidigare
Efter att ha prövat klagomålet ger IVO den anhöriga rätt och slår fast att det fanns brister i US bedömning av provsvaret och att detta har lett till försenad diagnos.
"Patienten diskuterades vid flera tillfällen under gemensamma ronder med ett multidisciplinärt team av bland andra patolog, onkolog, radiolog samt ortoped vid US. Kontakten med Karolinska sjukhuset, för att säkerhetsställa diagnosen, kunde ha skett tidigare", skriver IVO i sitt beslut.
Men om utgången hade blivit annorlunda om kontakten tagits i ett tidigare skede med Karolinska sjukhuset har IVO inte kunnat yttra sig om.