I slutet av november kommer boken "Radikalt lagom" ut. En bok Fredrik Nyström säger att han var tvungen att skriva. "Att stressa över vår hälsa, banta och tokträna gör människor sjuka. Jag hoppas att boken minskar det dåliga samvetet hos folk."
I slutet av november släpps professorn och läkaren Fredrik Nyströms nya bok "Radikalt lagom".
En bok som, enligt författaren själv, ska hjälpa oss att leva långt och lyckligt utan att träna, banta och därmed stressa oss till döds.
Vi drunknar i böcker om hur vi ska leva våra liv. Nu får vi en till.
– Jag ser det som en bok om att vi inte ska lyssna på alla hälsogurus. Att stressa över vår hälsa, banta och tokträna gör människor sjuka. Jag hoppas att boken minskar det dåliga samvetet hos folk.
Träning är inte så viktigt för hälsan som vi tror, menar du.
– Den i särklass största och dyraste hälsostudien i sitt slag är LOOK-ahead-studien. Den undersökte om det var bra att både motionera, banta och övergå till lågfettkost jämfört med att inte ändra sitt beteende alls. Studien avbröts i förtid, eftersom man inte såg minsta tendens till att det var bra. Man såg ingen som helst effekt på hjärthälsan.
Du skriver till och med att träning kan vara farligt.
– Absolut. Hård och långvarig konditionsträning förstör immunförsvaret och ökar risken för förmaksflimmer som kan leda till stroke. Det är tre gånger vanligare med förmaksflimmer hos dem som åkt Vasaloppet vid tre tillfällen, än hos dem som bara åkt ett lopp. Vasaloppet är inte lagom.
Hård träning är farligt, menar Fredrik Nyström som själv mätte vad som hände i den egna kroppen när han sprang maraton. 24 timmar efter loppet uppmätte Fredrik 17 nanogram per liter av troponin, som frigörs när det uppstår en skada på hjärtmuskeln "Därför kan man tänka sig att det varit så högt som 100 direkt efter loppet. Det är en nivå som motsvarar en liten, men tydlig hjärtskada. Så 'nyttigt' var maraton för mig."
Men vi som vill springa fem kilometer då?
– Även det kan vara skadligt. I en studie rekryterade vi 17 friska läkarstudenter som ena dagen fick ta det lugnt, andra dagen springa fem kilometer. Så fort de kunde. Vi undersökte allt från stresshormoner till insulin och blodglukos. Dessutom studerade vi blodprover för hjärtmuskelskada och inflammation, och jämförde med vilodagen. Vi blev väldigt förvånade över resultaten.
Vad hände?
– Trots den korta sträckan dubblerades deras insulinvärden. Det är en enorm ökning! Vi såg även förhöjda halter av stresshormonet kortisol. Först dagen efter var kortisolet tillbaka på normala värden. Vad som förvånade mest var att deltagarnas blodsocker i snitt steg med cirka 30 procent. Några kom trots detta upp i blodsockervärden som var så höga som vid diabetes, trots att de sprang sin halvmil före frukost och efteråt hade fördubblat sina värden av det blodsockersänkande hormonet insulin.
Vad ska vi lära oss av detta?
– Snabb morgonlöpning är inte lagom. Ha därför inte dåligt samvete om du inte sprang så fort du kunde vid senaste löppasset. Det är bara den som tränar för att tävla som har något att vinna på att slita ut sig, men de får räkna med att många biverkningar kommer på köpet.
Hur ska vi träna då?
– Man ska inte ta ut sig helt, utan lite lagom. Promenader tror jag på. Trappor är också bra. Vill man absolut springa i full fart är det bättre att göra det i en brant backe än plan asfalt, då minskar skaderisken markant.
Fredrik menar att det finns risker med kolhydrater och lyfter fram fett och protein som säkrare källor till näring om man vill leva länge och lätt. "Jag har varit med och gjort en studie som visade att LCHF till patienter med diabetes minskade på fettet inne i magen, bättre än lågfettkost."
Du blir provocerad av den populära psykiatrikern Anders Hansen.
– Ja, jag blir trött på snacket om att man kan springa ifrån sin ångest. Jag tror inte ett ögonblick på att ökad motion är en mirakelmedicin som fungerar för alla. En aktuell vetenskaplig sammanställning om träning som behandling för depression bekräftar att det inte fungerar i praktiken, det fanns helt enkelt ingen antidepressiv effekt av ökad träning.
Du tycker att många slarvar när de forskar om fördelar med träning.
– De studier om träning som ”misslyckas” hamnar sällan i tryck, eftersom det inte stämde överens med forskarens hypotes och då är det många som väljer att inte publicera dem. Forskarvärlden lider av bekräftelsebias, alltså att vi tenderar att se önskade samband. När vi tycker oss ha sett ett samband så tolkar vi allt som händer så att det ska passa in i mönstret.
Ge ett exempel!
– Såhär: I studier är de som motionerar hårt och ofta en friskare grupp än soffliggarna. Men det bevisar inte att löpturerna i sig är det som gör att den hårdtränande gruppen råkar vara friskare. Ett statistiskt samband mellan träning och hälsa kan nämligen inte bevisa att det råder orsak och verkan mellan dessa. Det är bara ett statistiskt samband. Därför kan man lika gärna vända på sambandet och dra slutsatsen att det är den goda hälsan som gör att man motionerar mer, snarare än att ”man får bättre hälsa av att motionera”.
Okej, men träning sänker ju blodtrycket.
– Ingen av mina patienter – som ofta lider av högt kolesterol, övervikt och diabetes – har fått lägre blodtryck av att intensifiera sin träning, men många har fått knäsmärtor. Hård styrketräning kan höja blodtrycket. I muskler som arbetar hårt har man mätt fyra gånger högre blodtryck än normalt. Det är otroligt att inte aortan eller någon annan stor pulsåder spricker direkt.
Du skriver att det är bättre att vara överviktig än smal i medelåldern.
– Flera vetenskapliga granskningar visar till att det finns fördelar med att vara överviktig i medelåldern. Vi vet inte mekanismerna bakom, men det rör sig om stora studier. Överviktiga har sex procent lägre risk att dö i förtid. Min hypotes är att det ger så pass mycket negativ stress att försöka hålla sig smal ett helt liv att livet faktiskt blir kortare av den anledningen. Dessutom skyddar några extra kilo bra mot halkolyckor.
Fredrik Nyström forskar på hur blodsockerreglering, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser.
Många forskare hävdar det motsatta: Träning är bra för oss på många sätt. Varför ska man tro på dig?
– Jag visar att jag har rätt genom att lyfta fram stora, viktiga studier som inte fått någon uppmärksamhet. Jag säger aldrig något utan att ha data bakom det jag hävdar.
Är du ensam i forskarvärlden om att hävda att träning inte är så bra?
– Nej, nej. Idag är det få läkare som påstår att det är bättre ju mer man tränar. Men få vågar stå för det, än mindre skriva en bok. Så fort man sticker ut hakan i det här ämnet får man traditionalisterna efter sig. De som jobbar på Folkhälsomyndigheten, som tränar och är nykterister.
Vad skulle de vinna på att, enligt dig, fara med osanning?
– Jag tror det handlar om prestige. Det här är människor som ägnat hela sina karriärer åt att proklamera att träning är nyttigt, de har inte råd att ändra uppfattning nu.
"Det är obegripligt för mig hur läkare kan fortsätta att ge råd om bantning, motion och lågfettkost när man så tydligt fann att det inte har någon skyddseffekt mot åderförkalkningens följder vid diabetes", säger Fredrik Nyström.
Du har själv tränat för mycket i perioder.
– Ja, minst sagt. Jag pajade axeln efter för mycket bänkpress och jag har opererat foten flera gånger. Kanske var det straffet för att jag sprang mycket och långt när jag var yngre.
– Nu för tiden tränar jag nästan varje dag, men inte lika mycket eller länge som förr.
Va? Vilken paradox!
– Jag följer mina egna råd lite lagom. Jag gillar att kunna springa sju, åtta kilometer utan att bli trött. Det är bra för självförtroendet och gör att jag känner mig frisk. Jag mår bra i stunden, men kommer inte att leva längre för det.
Trots sina egna råd om att träna lagom gillar han själv att ta i. I garaget kör han ofta marklyft. "Det är bra för min rygg. Och jag får en enorm endorfinkick som jag har blivit beroende av".
Vänta nu! Du förkastade nyss att träning är bra för psyket.
– Du blir inte gladare av att träna på uppmaning av någon annan. Därför ska du bara träna så mycket som känns lagom när du är deppig. Det kanske är möjligt att träning lindrar depression, men eftersom majoriteten av de som fått motion på recept inte håller i träningen kan vi inte säga att det är en fungerande behandlingsmetod.
Fredrik Nyström har själv sprungit maraton och mätt vad som händer i kroppen. 24 timmar efter loppet uppmätte Fredrik 17 nanogram per liter av troponin, som frigörs när det uppstår en skada på hjärtmuskeln "Därför kan man tänka sig att det varit så högt som 100 direkt efter loppet. Det är en nivå som motsvarar en liten, men tydlig hjärtskada. Så 'nyttigt' var maraton för mig."
Du säger att vi ska sluta banta. Ändå talar du dig varm för en diet – LCHF.
– Nja, jag säger att om du vill banta för att till exempel komma i ett par trånga byxor ska du inte göra det med lågfettkost. I förhållande till kalorierna kan fett mätta bättre än kolhydrater. Jag tror att du håller vikten mer framgångsrikt genom att dra ned på kolhydraterna. Men det har jag ingen studie som visar. Jag ville göra en – men fick inga pengar från regionen.
Fredrik Nyström undervisar frekvent på Läkarprogrammet vid Linköpings universitet. Hemma i Svärtinge gillar han att gå promenader längs Glan med hunden.
Spelar det verkligen någon roll var kalorierna kommer ifrån?
– Jo. I en studie fick överviktiga personer dricka mjölk eller Coca-Cola under en period. De gick upp lika mycket i vikt, men Coca-Cola-drickarna mer än fördubblade sin mängd fett i levern. De hade också lagt på sig cirka 30 procent mer fettväv inne i magen jämfört med mjölkkonsumenterna. Hos dem syntes ingen förändring alls. Det är ett tydligt exempel på att det spelar roll varifrån kalorierna kommer när man går upp i vikt.
Sumobrottare är ett bra exempel på att traditionell lågfettkost inte fungerar. Förklara!
– Sumobrottare, som vill att deras mage ska växa för en framgångsrik idrottskarriär, har testat sig fram och kommit på att lågfettkost med mycket ris är nyckeln. Jag tror verkligen att de har rätt, efter hundratals år i jakt på den bästa maten för det ovanliga ändamålet att bli tjock om magen. Dessutom är det ju lättare att äta alldeles för mycket av kolhydrater.
Vad äter du själv?
– Just nu är jag inne i en period när jag äter smör med kardemummaskorpor till lunch. Det är nästan mer smör än skorpa. Jag kommer att gå upp ett kilo, men det unnar jag mig på vintern. I vår går jag över till nötter till lunch, då brukar jag tappa ett kilo igen. Och så skippar jag frukost och mellanmål – det är ännu två exempel på hälsomyter utan vetenskapliga bevis. Men det får man läsa mer om i boken.
Och så vin till middagen?
– Ja. Ett, två glas sådär. Rödvin sänker både blodtryck och blodsocker samt förbättrar kolesterolet. Alla dessa faktorer är av stor betydelse för hjärtats hälsa hos patienter med diabetes. Njut av ditt vin till middagen – det ger dig röda kinder och bra blodtryck medan du sover.
Fredrik Nyström är vinälskaren som gärna dricker 1-2 glas varje kväll. "Jag har flera gånger hamnat i skottgluggen för att jag vågar säga att det kan vara bra med rödvin på olika sätt."
Du har forskat om snabbmat, vin och lågkolhydratskost. Drar du dig till kontroversiella ämnen?
– Jag blir pigg av debatter. De får gärna vara högljudda och ilskna.
Hur tror du att din bok kommer att mottas?
– Människor kommer att bli provocerade eftersom jag utmanar allmänna "sanningar". Den här boken kan nästan kosta mig jobbet. Det är kanske lika bra att gå i pension snart.
Fredrik Nyström menar att det egentligen inte är så krångligt att leva hälsosamt. Allt handlar till syvende och sist om det svenskaste vi har – att leva lagom. Han tycker inte att vi ska bekymra oss om vi släpar på några kilon extra och klassas som överviktiga.