– Frihet är att kunna simma, säger Suad Ibraheem, 73 år gammal och därmed rörelsens äldsta deltagare. Tillsammans med ett tiotal andra kvinnor har hon ännu en gång tagit sig till Duva Pools anläggning i centrala Linköping för att inte bara närma sig vatten utan också kunna vistas i det utan att vara rädd.
– Att simma är nyttigt för hälsan, jag tycker om det och mår bättre när jag gör det, fortsätter Suad Ibraheem. Hon får genast medhåll från de andra. Amina Farah lyfter också upp en annan aspekt som möts av många instämmande nickar.
– Vi vill kunna bada med våra barn, jag hade själv gärna lärt mina döttrar att simma om jag bara hade kunnat, förklarar hon.
Även om de här kvinnorna är på god väg att göra det ovannämnda - simma för hälsans skull och med sina barn - har det hela inte gått obemärkt förbi. Det medborgarförslag som syftar till att låta ett kommunalt badhus enbart ha öppet för kvinnor någon gång
i veckan, har mötts av både ris och ros.
Sofia Ek, projektledare på Stadsmissionen och delaktig i sammanhanget, berättar om känslorna som uppstod i det ännu inte avhandlade förslagets kölvatten.
– Kvinnorna blev förvånade över debatten som följde. De vill ju bara lära sig simma. Jag tycker själv att man bara belyste de översta dimensionerna och diskussionen gled så lätt in på rasism. På så vis förbisågs också syftet - att de här kvinnorna vill integreras. Att inte kunna simma innebär att de fortfarande känner sig utanför det svenska samhället, säger Sofia Ek.
Även om uppmärksamheten har lett till en del negativa känslor, har kvinnorna svetsats samman än mer.
– Det här är viktigt för gemenskapen mellan oss. Vi kommer från olika länder men delar ändå samma kultur, menar Amina Farah. Hon förstår inte heller debattens ursprung fullt ut. Möjligen har hon ändå en aning.
– Jag vill passa in, till exempel har jag lärt mig att cykla, men att män och kvinnor badar tillsammans är känsligt för oss. Det krockar med vår kultur medan kulturen i Sverige handlar om jämlikhet mellan könen. Kanske är det därför, säger hon.
I höst ska det omstridda medborgarförslaget behandlas. Om det antas skulle det innebära att över 100 kvinnor ges möjlighet att bli simkunniga. Dock är trycket större än så - 400 personer har anmält intresse. Kurserna, under ledning av simlärare från Svenska Livräddningssällskapet, är hett eftertraktade.
– Att kunna simma påverkar livet inom så många områden - hälsa, trygghet och så klart möjligheten att se efter sina barn. Det är därför inte så konstigt att kön är lång, säger Sofia Ek.
Dagens simlektion är den sista av tio. Läraren Anna Bergvall tar sig enkelt runt i poolen och bistår med hjälp där det behövs. Assistansen består mer av tips än av instruktioner - nu kan deltagarna simma. Suad Ibraheem avstår dock från att vara med i dag. Hennes hjärta håller henne tillbaka. Det hindrar henne emellertid inte från att uttrycka sina åsikter med styrka.
– Sverige är ett bra land, här hjälper man människor. Därför tycker jag att det är märkligt att Linköping inte kan göra som Malmö, Stockholm och Norrköping. Varför låter de oss inte bara simma för oss själva?