De kvinnor som oftare behöver längre hjälp från jouren kommer från särskilt utsatta grupper i samhället. De kan sakna ett socialt nätverk för att få hjälp från andra håll eller ekonomiska förutsättningar för att själv kunna skaffa en lägenhet snabbt och tar därför kontakt med jouren.
– Det är oftast först efter semestern som man tar steget att kontakta kvinnojouren, ofta för att man har tappat hoppet, säger Elisabeth Algborn, kurator på kvinnojouren Ellinor i Linköping.
Kvinnojouren Ellinor jobbar mot mäns våld mot kvinnor. Det handlar framför allt om att stötta kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för olika typer av våld eller har varit det. Månaderna augusti och september har jouren som mest besökare under hela året.
– Framför allt är det nu vid skolstart när mammornas barn börjar i skolan som den ökade kontakten till oss börjar, även när partnern går tillbaka till jobbet. Det är verkligen som en ”Boom” med ett högt tryck här, säger Elisabeth Algborn.
Upp till 200 kvinnor besöker jouren i Linköping varje år. Några av kvinnorna kommer från länet eller någon annanstans i Sverige, men de flesta bor i Linköping. Det är främst kvinnor som är utsatta av män de har eller har haft en nära relation med, men även kvinnor som blivit utsatta för våld av en okänd förövare som besöker jouren.
Jouren ser inte någon ökning bland antalet nya som kontaktar dem nu efter semestertider. Det är kvinnor som redan har haft kontakt med jouren som brukar behöva hjälp efter semestern. Under ledigheten kan det vara svårt att gå iväg och ringa eller mejla jouren. Har man barn hemma, vilket många av kvinnorna som söker sig till jouren har, så är det extra svårt att ta sig ifrån en stund, säger Elisabeth.
"De flesta samtal börjar med "jag vet inte om jag har kommit helt rätt" och nästan alltid så har de det. Är det något annat som behövs till kvinnan så leder vi dem annars vidare men oftast har de hamnat rätt hos oss", säger Elisabeth Algborn, kurator på kvinnojouren Ellinor.
Kvinnorna som besöker jouren beskriver det ofta som att man sett fram emot semestern och ledigheten. En förhoppning att det ska vara bättre och lugnare för att partnern är ledig och mindre stressad. Då ska det vara bättre. Då kommer det bli lugnare. Men sen så blir det värre istället, ofta för att det redan är en nedåtgående spiral.
– Om det har förekommit våld under en längre tid så ser vi att det ökar eller eskalerar under semestern. Ofta är det så eftersom man är tillsammans under en längre tid och mer intensivt än vanligt, säger Elisabeth.
Vilka olika typer av kvinnor möter ni här?
– Alla. Det är högutbildade, lågutbildade, personer med jättegod ekonomi och med inte så god ekonomi. Även personer från flera olika länder, det är verkligen blandat. Det säger mycket om mäns våld mot kvinnor, det förekommer i samhällets alla skikt. Sen är det klart att det finns mer utsatta grupper och där finns kvinnor vi har mer kontakt med under en längre tid.
De flesta kvinnorna som hör av sig till jouren är i åldrarna 25-40.
– Vi har verkligen ett brett spann när det kommer till åldrar, den äldsta som varit här var 83 år, säger Elisabeth.
Hur jobbar ni på att kunna sprida information eller kunna finnas där under tiderna då man kanske inte kan ringa eller mejla?
– Vi är en väldigt liten organisation, men vi försöker alltid ha öppet hela sommaren och ha kvar vår jourtelefon. Vi ser till att våra telefontider är uppdaterade och att vi uppdaterar oss på sociala medier. Men det är svårt att nå ut med information till alla.
Förutom kvinnojouren Ellinor så finns också en tjejjour för de under 18 år som heter tjejjouren Beata. Även där blir det en ökning av sökande efter sommarlovet och när skolan börjar.
Kvinnorna som söker sig till jouren har oftast inte svåra fysiska skador efter fysisk misshandel. De flesta som kuratorerna möter har blivit utsatta för psykiskt och sexuellt våld.
– Det handlar oftast om ett makt- och kontrollbehov hos våldsutövaren. Därför blir många av dessa kvinnor isolerade. De har inte rätt till sina egna val eller så blir de nedtryckta av sin partner.
– När kvinnor söker sig hit så har våldet ofta nått en ny nivå. Kanske att det varit mycket psykiskt våld som sedan blir fysiskt. Eller när det har gått från en viss typ av våld som kanske varit normaliserad och istället för att trappas upp successivt så blir det ett stort hopp till nästa nivå, fortsätter Elisabeth.
I samtal med kvinnor så pratar de ofta om en normaliseringsprocess. Det innebär att man går in i en relation och att man bitvis accepterar beteenden som man inte skulle gjort annars. Alltså att det blir normaliserat.
– Exempelvis så kanske våldsutövaren kallar mig någonting som jag aldrig skulle accepterat tidigare, men på grund av att han redan sagt så innan och det blivit normalt så tycker jag inte att det är lika illa som jag hade tyckt innan jag gick in i relationen, säger Elisabeth.
För att förbereda sig för ett högre tryck efter semestertider så brukar jouren avsluta de kontakter med kvinnor som de känner klarar sig själva och som de ser en bra framtid för. Detta för att kunna göra plats för nya kvinnor.
– Vi vill kunna ta emot kvinnor på kort varsel. Både för samtal men även till vårt skyddade boende utan att ha flera veckors kötid. Vi ser till att inte boka in för mycket under de veckorna, säger Elisabeth.
Kvinnojouren har två lägenheter i Linköping som fungerar som hemliga bostäder. Där har de plats för fem kvinnor med barn.
– Det är ett eget hushåll och tanken som vi har är att det inte ska bli för stort glapp för att sen flytta från oss till en egen lägenhet. Vi vill inte att man ska behöva bo skyddat för länge.Vi försöker stötta till att man ska känna att man klarar av att göra saker själv, säger Elisabeth.
– Många som kommer till oss har levt väldigt isolerat och varit väldigt kontrollerade. Därför är en jättestor del av vårt arbete att stötta de kvinnorna att hitta sin egen vilja och styrka. Få dem att tro på sig själva igen, fortsätter hon.