Kungligt tillstånd krävdes för stadens första bokhandel

Nyligen öppnades en ny bokhandel i Linköping. En glädjande satsning i en bransch med nyvunnen optimism efter år av kriser.

Henric Carlssons bokhandel räknar sitt ursprung till en bokhandel som öppnades 1832 i Linköping. Mellan åren 1923 och 1979 hade den sina lokaler i Östgötabankens hus på S:t Larsgatan 28. Foto troligen från 1920-talet.

Henric Carlssons bokhandel räknar sitt ursprung till en bokhandel som öppnades 1832 i Linköping. Mellan åren 1923 och 1979 hade den sina lokaler i Östgötabankens hus på S:t Larsgatan 28. Foto troligen från 1920-talet.

Foto: Karl Johan Stenhardt/Östergötlands museum

Linköping2022-08-27 11:00

Vår stad

Linköpings första bokhandel grundade boktryckargesällen Henrik Ahlstedt 1765 i den byggnad där Hemslöjden har sin hemvist idag. Ahlstedt hade erhållit det kungliga privilegium som då krävdes för att få driva en bokhandel. 

Några år tidigare hade han nekats ett dylikt eftersom konsistoriet, som var remissinstans, avstyrkt med hänvisning till att Ahlstedt var illitterat och inte kunde något främmande språk.

Enligt en bevarad inventarieförteckning bestod utbudet nästan uteslutande av teologisk litteratur. Verksamheten upphörde efter Ahlstedts bortgång 1773. 

Svårigheterna att få lönsamhet i en bokhandel ledde till att Isak Lindegren 1792 nekades att öppna en ny med motiveringen att ingen bokhandlare hade kunnat försörja sig i Linköping.

Stadens bokbindare och tryckerier saluförde dock ett begränsat urval böcker. För att förvärva mer avancerad litteratur fick man i det tidiga 1800-talet göra som baronen Herman von Lingen, nämligen att via brev uppdra till östgötska studenter i Uppsala att göra inköp i universitetsstadens bokhandlar. Sedan sändes böckerna med diligens till Linköping.

Så hände det, i mars 1832 öppnade stockholmsfirman A Wiberg & Co en filialbokhandel i Linköping. Enligt annonser lagerhölls såväl svensk som utländsk litteratur. Böcker som affären fick rekvirera från sin Stockholmsbutik utlovades levereras inom tre dagar. Butiken hade även ett lånebibliotek.

I juni 1833 övertog Gustaf Adolf Graak verksamheten. Han var en flitig annonsör i lokalpressen, en sedvänja som stadens bokhandlare vidmakthöll genom många år. Vid sidan av litteratur saluförde Graak även ett stort urval noter. Bland övriga varor kan bronserade porslinbyster av tidens storheter såsom Göthe och Schiller nämnas.

Efter ett antal ägarbyten övertog 1868 Henric Carlsson, bondson från Östgötaslätten, den 1832 grundade bokhandeln. 

Redan 1839 hade skåningen P M Sahlström, som lärt yrket i tjänst hos Gleerup i Lund, öppnat stadens andra stora bokhandel. 

Både Carlsson och Sahlström var framgångsrika företagare. De bodde båda i stora väl inredda våningar och kunde skapa sig små förmögenheter. Henric Carlsson byggde bland annat upp en fin konstsamling. Sahlström å sin sida ägde flera fastigheter bland annat Ekkällans gamla utvärdshus. 

Noteras kan att såväl när Abisko centrum, 1957, som Skäggetorps centrum, 1971, öppnades ingick en bokhandel bland butikerna och i det 1966 öppnade Domus fanns en särskild bokavdelning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!