Vår stad
Hösten 1949 köpte Linköpings stad gården. Då var byggnadsbeståndet ännu välhållet, arbetarbostäderna hade till och med upprustats samma år.
Gården, som kostade 1,4 miljoner kronor, var med sin 380 tunnland stadens dittills största markinköp. Senhösten 1952 antog stadsfullmäktige en stadsplan innebärande att det på egendomen skulle uppföras både hyreshus och egnahem. Tanken var att 1965 skulle bostadsområdet ha 10 000 invånare.
Vid grundundersökningarna våren 1953 upptäcktes dock att projektet krävde dyrbara grundförstärkningar. Senare samma vår tillstötte ytterligare ett hinder, över området skulle Saabs bullrande reaplan flyga. I november 1954 kom projektets dödsstöt, Kungl. Maj:t vägrade att fastställa stadsplanen.
Kallerstad var ursprungligen en by med fem gårdar, vilka genom åren lades ihop till allt färre enheter. År 1829 hade hela by samlats i en ägares hand, familjen Pereswetoff-Moraths. Likt en manifestation av gårdens enande planterades den nästan kilometerlånga allén.
När familjen Pereswetoff-Morath sålde gården 1891 omfattade den 455 tunnland och hade plats för 80–90 kor, 10 hästar och 22 får. Gårdens två karaktärsbyggnader hade totalt 16 rum. Till gården hörde en utmärkt fruktträdgård och en större park.
Den nya ägaren, Magnus Nordenfelt, utvecklade driften. Främst gällde det mjölkproduktionen. Redan 1894 sålde han Kallerstad till ingenjören A U Westfelt. Året därpå startade Westfelt en lantbruksskola på Kallerstad. 1898 grundade han också ett tegelbruk på gården. Han ordnade även åtskilliga utbildningsdagar för traktens bönder, bland annat gällande konstgödning.
Vidare propagerade Westfelt för mulor som dragare i stället för hästar och oxar. Våren 1895 importerade han åsnehingsten Don Primo från Spanien och erbjöd åsnan som betäckare av traktens ston. Westfelt argumenterade för att mulorna var de billigaste dragarna. De orkade arbeta även när de var över 40 år gamla och nöjde sig med enkel föda.
Westfelt var också uppfinnare och konstruerade bland annat en tidig motorsåg och en av Riksbanken använd mynträkningsmaskin. För att kunna ägna sig åt sina många andra uppdrag sålde Westfelt Kallerstad 1902 till bruksdisponenten J G Wennersten. Efter dennes bortgång 1931 arrendera arvingarna ut gården till Ossian Hanberger.
När Hanberger i början av 1960-talet lämnade Kallerstad upphörde underhållet av gårdens byggnader. Flera hus har rivits medan övriga fått förfalla.