Kronan på verket tillbaka: "Viktigt att göra som förr"

Restaureringen av Belvederen har pågått för fullt under hösten. Nu är det utvändiga arbetet klart och på torsdagen monterades kronan på verket – bokstavligt talat.

Hans Tälleruds (nere till höger) fyrfat har Fredrik Karlsson och Mats Kling nu monterat. Återstoden av originalet (på bilden i Mats Klings händer) bevaras till eftervärlden och placeras under taket.

Hans Tälleruds (nere till höger) fyrfat har Fredrik Karlsson och Mats Kling nu monterat. Återstoden av originalet (på bilden i Mats Klings händer) bevaras till eftervärlden och placeras under taket.

Foto: Fredrik Karlsson/FK's smide / Samuel Villius / Tomas Karlsson/Eastcon AB

Linköping2020-11-05 20:45

När utsiktstornet i Trädgårdsföreningen byggdes om 1921 och fick sitt nuvarande utseende kröntes takförhöjningen med ett ornament i zinkplåt, format som ett fyrfat.

Men någon gång under slutet av 60-talet eller början av 70-talet gav den sköra underdelen och fatets fäste med sig.

– Förmodligen var det så, och så tog vinden fyrfatet, säger Björn Brage, kommunens fastighetsförvaltare och projektledare.

Sedan dess har Belvederen stått utan krönutsmyckning. Men parallellt med höstens omfattande restaurering har ett nytt fyrfat tillverkats.

undefined
Uppe på toppen av takförhöjningen sitter nu det nya fyrfatet. Fyrfatet är en traditionell symbol inom klassicismen, den stil som Belvederen byggdes om i 1921, när tornet fick sitt nuvarande utseende.

Det är inte vem som helst som har stått för hantverket. Hans Tällerud på HT Metalltryckeri i Stockholm har gjort liknande arbeten till många kända byggnader och kyrkor runt om i landet, bland annat Högalidskyrkan och Katarina kyrka i huvudstaden.

– Den här blev fin. Man gör träformar och sedan trycksvarvar man på det och trycker ihop och svetsar. Vi är inte så många kvar i Sverige som gör sådant, berättar Hans som utgick från originalritningar hämtade i Linköpings stadsarkiv.

Han hoppas inte att skapelsen ska gå originalets öde till mötes.

– Det tror jag inte, den är svetsad med zink. Så har den satts dit ordentligt borde den hålla. Vi gjorde en 16 millimeters gänga så att den kan snurras på en gängstång.

undefined
Hans Tällerud tror inte att det nya fyrfatet ska gå originalets öde till mötes. "Jag tror att det håller för storm också. Det borde det göra. Man ska aldrig säga aldrig, men jag tror det", säger han.

För att montering skulle kunna ske krävdes även ett nytt fäste. Det gamla hade ju milt uttryckt gjort sitt. FK's smide i Linköping fick uppdraget.

– Roligt med annorlunda jobb. Det här är inget man gör varje dag, säger ägaren Fredrik Karlsson.

Förutom fyrfatet har de restaurerat Belvederens speciella plåttak, som i mångt och mycket är original. Erfarne plåtslagaren Mats Kling har jobbat med att placera åtta nytillverkade kolonner, av totalt 16 stycken. De ursprungliga åtta av gjutjärn, från 1880, finns kvar. Resterande åtta, som sattes dit vid renoveringen 1921 och var i trä, hade ruttnat och har bytts ut.

– Jag har gjort foten och ordnat med infästningen. Det är viktigt att göra på rätt sätt, som det gjordes förr, förklarar Mats Kling.

undefined
Fredrik Karlsson och Mats Kling från FK's smide med det nya fyrfatet respektive återstoden av originalet. Den senare ska bevaras till eftervärlden och ska få en egen plats under Belvederens tak.

Björn Brage berättar att arbetet i stort har gått enligt plan, men att just fyrfatet var en kritisk punkt. Länge fanns frågetecken kring hur det skulle utformas och vem som kunde göra det. Nu kan han pusta ut. Kronan på verket är på plats.

– Alla entreprenörer har gjort ett fantastiskt jobb och tänkt på att det är en gammal byggnad. Fokus har varit att bevara så mycket som möjligt, inte byta ut något som inte måste bytas ut. Det har alla förstått.

En välkommen nyhet blir det ändå. Belysningen. Tack vare nya LED-lampor kommer Linköpingsborna att kunna skönja det nyrenoverade tornet även efter mörkrets inträde.

– Det har funnits belysning tidigare, men inte så här snygg. Det blir jättetjusigt, säger Björn Brage.

undefined
Kommunens projektledare Björn Brage justerar LED-lamporna som ska lysa upp takförhöjningen och krönutsmyckningen. "Vi har testat belysningen och det kommer att bli en riktig höjdare", säger han.

Ja, restaureringen lider mot sitt slut. På torsdagen inleddes arbetet med att plocka bort byggställningarna som har omgett tornet. Invändigt kommer man att fortsätta piffa fram till årsskiftet.

– Det blir 20-talsstil. Alla installationer blir som de var då, inga moderna kontakter utan porslinskontakter. Så vi försöker backa tillbaka i tiden, till 1921 då den stora ombyggnaden här var klar, säger Björn Brage.

1921 ja. Nästa år är det hundra år sedan Belvederen fick sitt nuvarande utseende.

– Det är jubileum och till våren hoppas vi på någon form av invigning. När läget är som det är vet man aldrig, men det vore trevligt.

undefined
Det var hög tid för restaurering, men nu är utsiktstornet på Kjettilberget i Trädgårdsföreningen i gott skick. "Underhåll är viktigt. Blir det eftersatt kan det falla ihop kvickt", säger Mats Kling.
Belvederens bakgrund

Belvederen är bestämd form av belvedere som är italienska och betyder "vacker utsikt".

Kjettilberget, där Belvederen står, användes fram till 1600-talet som avrättningsplats.

Idén om ett torn i Trädgårdsföreningen lanserades av landssekreterare Adolf Wallenberg. Förebild var den 1876 färdigställda belvederen på Djurgården i Stockholm som numera står på Skansenområdet.

Ingenjör Rudolf Ström fick i uppdrag att rita tornet som är 22 meter högt och stod färdigt 1881. 1921 fick det nuvarande utseende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!