"Jag ser detta som en del i ett större arbete kopplat till trygghetsskapande. Jag är glad att vi får till en sån här satsning och ser fram emot att hitta sätt för en tryggare innerstad", förklarar Jessica Stille Törnqvist, vd Linköpings innersta. Till vänster kommunens säkerhetssamordnare Anders Netin.
Representanter från kommunen, polisen och krogbranschen bjöd under måndagsförmiddagen in till en pressträff gällande en ny metod som ska stoppa droganvändandet i Linköpings nattliv. Aktörerna gör gemensam sak under parollen "Krogar mot knark".
– Ingen står ensam i det här arbetet. Med mer kunskap och handlingskraft kommer fler brott att upptäckas. Varje transaktion göder den kriminella ekonomin. Det är viktigt att man förstår att som brukare av narkotika påverkar man det som direkt ligger bakom den allvarliga lägesbilden vi har i Linköping och Sverige idag. Krogen ska inte vara en fristad för narkotika, säger polisen Jessica Ljung under träffen på Kårhuset Kollektivet på krogtäta Ågatan.
Metoden "Krogar mot knark" har implementerats i flera städer tidigare, bland annat i Norrköping, men anpassas lite olika från kommun till kommun. Utbildningen består utöver den kunskapsbaserade informationen även av en typ av rollspel där krogpersonalen får se hur olika drogpåverkade personer ser ut och uppför sig beroende på vilken narkotika de tagit. De drogpåverkade personerna spelas av utbildade skådespelare.
– Olika narkotika ger olika beteenden. Till exempel amfetamin gör att man blir uppåt. Andra droger kanske gör att man ger ett sömnigt intryck. Det kräver lite vana för att kunna se. Då det inte luktar blir det lite svårare att bedöma. Men man får en träning i det i den här utbildningen, förklarar Anders Netin, säkerhetsstrateg på kommunen.
På universitetets kårhus har till dagen passande affischer satts upp.
Enligt honom är det viktigt att detta inte blir en satsning som kommer och går, utan tanken är att det ska bli ett nätverk som håller över tid.
– Det är klart att om narkotika försvinner helt, då kan vi lägga ner det.
Efter utförd utbildning, när handlingsplan och policy är klar kommer krogen få ett certifikat.
Varför har det inte gjorts tidigare?
– Vi har försökt. Vi gjorde en pilot 2018, Länsstyrelsen och kommunen hade en gemensam utbildning. Sen kom pandemin tyvärr i vägen och krogarna hade mycket annat att tänka på.
Krögaren Andreas Demir vill att hans restauranger och nattklubbar ska ha dåligt rykte bland narkotikaförsäljare och brukare.
En av krögarna som deltog i träffen var Andreas Demir som bland annat driver Grand och L´etage
– Det ska vara svårt att både ta och sälja droger på klubben. Det är något som vi verkligen kommer försöka betona hos oss.
Han förklarar att han vet att det förekommer droganvändning och försäljning främst på nattklubben L´etage och att personalen därmed är varse om att de behöver vara på tårna och rapportera om de misstänker något. Utbildningen beskriver han kommer hjälpa till att utveckla arbetet med detta.
– För oss är det viktigt att det på något sätt blir ett rykte här i stan att det hos oss är jobbigt att vara påverkad och jobbigt att försöka sälja. Att man blir iakttagen. Det ska vara det absolut värsta du kan syssla med inne hos oss och vi försöker med alla medel att skapa en sån kultur.
Metoden "Krogar mot knark" initierades redan 2001 av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) tillsammans med bland annat krogbranschen. 2023 fick STAD i uppdrag att sprida kunskap nationellt om metoden. Projektet finansieras av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen.
I Linköping genomfördes den första utbildningen i fredags, med ett tjugotal deltagare.
Annika Krutzén (M), förklarade att ambitionen är att alla krögare i stan ska vilja gå utbildningen.
Vad är det som gör just den här utbildningen så bra?
– Dels att det är ett väldigt bra företag som står bakom utbildningen. Sen så är det att den här utbildningen verkligen fokuserar på de här frågorna. Vi har ansvarsfull alkoholservering-metoden som man behöver gå. Men den tar mest upp andra aspekter. Nu är det verkligen fokus på narkotikabruk och handel, förklarar Annika Krutzén (M), ordförande social- och omsorgsnämnden Linköpings kommun, och fortsätter:
– Från politiskt håll har vi pratat ganska länge om att vi vill göra något med framför allt krogbranschen. Men vi har försökt vänta lite på att det ska finnas något nationellt koncept. Nu har vi kommit fram till att vi inte vill vänta längre.
Flera av aktörerna har redan en tät kontakt. Men ser "Krogar mot knark" som ett sätt att bygga vidare på samarbetet.
Finns det någon möjlighet att det blir ett krav att gå den här utbildningen för att få starta en krog i Linköping?
– Jag tror inte att vi har det lagstödet. Men från politiskt håll så kan jag säga att jag nästan förutsätter att om man har en krog i Linköping ska man vilja gå det här. Jag har svårt att se varför man inte skulle vilja motverka narkotika.