Bristen på mikroprocessorer är akut runt om i världen.
– Många tror att det är pandemin, men så är det inte. Oavsett pandemi eller inte så hade vi haft komponentbrist idag, säger Sahlén.
Actia Nordic har 200 medarbetare varav 160 i Linköping och utvecklar och tillverkar hård- och mjukvara inom elektronik. De är ett av alla företag som drabbats av komponentbristen.
Vad är det som har orsakat komponentbristen i världen?
– Bristen beror på att det idag sitter elektronik i allting. Saker som det inte funnits elektronik i förut, som tvättmaskiner, torktumlare och gräsklippare. Det innebär att det på världsmarknaden tagits in fler orders än man haft kapacitet att leverera till. Det är grundproblemet.
Hur har det kunnat bli så? Marknaden, utbud och efterfrågan, brukar ju följa varandra?
– För att tillverka de här avancerade mikroprocessorerna så krävs det en väldigt avancerad produktionsanläggning. Och det finns bara ett bolag som gör den maskinen och det är ASML. Det är rankat som ett av världens viktigaste bolag. De har en börskurs på närmare 7 000 kronor per aktie. En sådan maskin kostar 250 miljoner dollar (cirka 2,4 miljarder kronor) och tar 2,5 år att driftsätta. Det är det som är problemet, att väldigt få bolag haft råd att ta den investeringen.
Så vad behöver göras?
– Det krävs politiska beslut som stöttar bolagen i en sån investering. De riktigt stora drakarna som har råd att köpa en sån maskin har gjort det, men de mindre har inte råd. Då blir det en politisk fråga.
– Asiaterna har varit duktiga på det här. I Taiwan har staten gått in och supporterat TSMC som är en stor tillverkare. Där finns en stor tillverkning idag. Europa har idag ett stort beroende till Taiwan och Kina där de största volymerna av mikroprocessorer/IC-kretsar tillverkas. Och vad händer med europeiska företag när de säljer de flesta komponenter till sina inhemska företag? Ja då har vi inga jobb här.
"EU-kommissionen har haft omröstning om just detta och då röstade alla medlemsländer ja utom Sverige som röstade nej" säger Christian Sahlén om frågan om etableringsstöd till tillverkning av ic-kretsar. Här EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen (t h) i samspråk med svenska kommissionären Ylva Johansson.
Så du tycker att europeiska makthavare ska gå in och stötta såna här etableringar i Europa?
– Verkligen. EU-kommissionen har haft omröstning om just detta och då röstade alla medlemsländer ja utom Sverige som röstade nej. Om du tittar vilka länder som leder innovation i Europa så är Sverige definitivt topp tre. Att våra politiker då röstar nej är så dumt så man inte orkar tänka på det.
– Vi har komponentleverantörer som kommer till oss och säger ”nu är det force majeure, vi kan inte leverera”, men det här går inte att beteckna som ett force majeure-ärende. Det här är ett utdraget skeende som varit känt under en längre tid.
Christian Sahlén tycker att Europas ledare ska gå samman och stödja tillverkning av elektronikkomponenter. Här Finlands och Sveriges statsministrar, Sanna Marin och Magdalena Andersson.
Har den här bristen gjort att ert bolag planat ut i utvecklingen, sett till omsättning?
– Ja, och det är på grund av två saker. 1) Vi har mer order än vi kan leverera på grund av komponentbristen. 2) De komponenter vi får tag på får vi ibland köpa på spotmarknaden till höga överpriser. Till dags dato har vi här på Actia Nordic i Linköping lagt mer än 50 miljoner kronor i merkostnad för spotmarknadsköp. En komponent som vanligtvis kostar 5 euro kan vi få ge 20-30 euro eller mer för idag.
Många tillverkare ökar nu sin kapacitet men Christian Sahlén tror inte att det löser problemet i närtid:
– Det är många som arbetar på att öka den globala kapaciteten. Samtidigt får man inte glömma bort att behovet också fortsätter att öka. Enligt min bedömning kommer det därför att ta tid sannolikt ett par år innan kapaciteten är i fas med behovet.
Actia Nordic i Linköping, där Christian Sahlén är vd, är ett av många östgötska företag som bromsas av komponentbristen.