Kraftig ökning av tonårsbidrag

Under många år har antalet 18- och 19-åringar i Linköping som får ekonomiskt bistånd, före detta socialbidrag, legat runt 300. Men förra året steg siffran till 390, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas. En ökning som fortsätter även i år, meddelar socialkontoret i Linköping.

- Det är alarmerande när unga personer börjar sitt vuxenliv så här och inte kommer in i vuxenvärlden. Vi är det yttersta skyddsnätet, till oss kommer de som inte fått hjälp någon annanstans, säger Laila Hämäläinen, avdelningschef för försörjningsinsatser.

Förklaringarna är flera menar hon. Det har blivit svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden och utan rätt utbildning är det ännu kärvare.

- Bara eliten får jobb känns det som, säger Laila Hämäläinen.

Inte heller är det lätt att få bostad, påpekar hon. Men den kanske värsta anledningen är att unga vuxna mår allt sämre, berättar avdelningschefen.

- Deras psykiska hälsa är inte den bästa, vi ser en ökning av depressioner och fobier. Det är tufft att vara ung i dag, säger hon.

Socialkontoret hjälper ungdomar att hitta orsaken till deras problem. Många lyckas till exempel inte behålla ett jobb när de väl får ett. Ofta finns ett neuropsykiatriskt funktionshinder i botten som adhd, autism eller aspergers. Resurserna är dock begränsade och i utredningskön står ett 30-tal personer.

Att unga mår sämre syns också i statistik från försäkringskassan. Under en femårsperiod har antalet unga med aktivitetsersättning i Linköpings kommun ökat med drygt hundra personer. Förra året fick 446 ersättningen, varav 45 var 19-åringar.

- Det är bekymmersamt att fler unga får aktivitetsersättning och därmed får svårare att komma ut på arbetsmarknaden, säger Lars Clarvid, områdeschef i Linköping och Motala.

För att komma till bukt med problemet tror han på ett samarbete mellan försäkringskassa, skola, kommun, landsting och arbetsförmedling.

- Allt hänger ihop. Vi måste prata med ungdomarna, helst tillsammans, och fråga vad de behöver, säger Lars Clarvid.

Också i Motala och Norrköping är ökningen påtaglig, där fick 239 respektive 445 personer aktivitetsersättning förra året. Sedan mitten på 2000-talet har antalet 19-åringar med aktivitetsersättning i Sverige ökat från cirka 2 000 till 3 200.