Forskningsrådet Formas skjuter till totalt 192 miljoner kronor till fyra nya centrum som ska "bidra till utveckling, innovation och stärka kompetensen i hela livsmedelskedjan".
Ett av dessa nya centrum, SustAinimal, leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som får 48 miljoner kronor för att under fyra år hitta de bästa sätten att producera mat i Sverige framöver.
Centrumet består av både forskare (bland annat från Linköpings universitet) och representanter från näringsliv och intresseorganisationer.
Administrativ koordinator för de mer än 80 personer som kommer att ingå i projektet är Malin Alm från Vreta Kluster, ett utvecklingscentrum för de gröna näringarna i Östergötland.
– Det känns jätteviktigt att vi får vara med och bidra med vår kompetens. I min vanliga roll på Vreta Kluster driver jag olika typer av projekt och verkar ofta som en brygga mellan universitet och näringsliv. Min roll här blir bland annat att hålla kontakt med alla, planera och organisera möten och hålla koll på vad som är på gång i de olika arbetsgrupperna, säger Malin Alm.
Projektet drogs i gång 1 december. I ett första läge läggs fokus på betande djur, främst kor.
– Nästan 25 procent av Sveriges jordbruksmark används till foderproduktion till just mjölkkor. Då blir det naturligt att börja där. Vår roll blir att hitta bästa vägarna framåt för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, säger Alm
Varför är det viktigt att öka vår livsmedelsproduktion då?
– Det är ett stort nationellt mål. Vår inhemska livsmedelsproduktion täcker inte våra behov. Vi importerar en stor del av våra livsmedel och det gör oss väldigt sårbara. Det märks bland annat nu i corona-tider. När det händer saker i andra länder får det stor påverkan på oss.
Att äta eller inte äta kor eller deras produkter är inte en okontroversiell fråga. Och det finns även klimatmässiga invändningar.
– Ja. Och det är bland annat den typen av frågor vi ska titta på. Vi utgår varken från att vi ska ha fler eller färre kor utan ska se vad som är lämpligt utifrån flera olika aspekter som hållbarhet, ekonomi, klimat, miljö och konkurrenskraft. Att väga samman de här faktorerna är den stora utmaningen. Vi utgår dessutom från regionala perspektiv, vad som är lämpligast i olika delar av landet. Vad gör man exempelvis med marker som inte kan användas till annat än betande djur, säger Malin Alm.