Linköpings domkyrka omgiven av septembermörker. På en grill placeras ett exemplar av koranen och sätts i lågor.
Så börjar den film som hamnat i fokus för ett rättsfall i Linköpings tingsrätt. En 27-årig man står åtalad för hets mot folkgrupp, efter att i september 2020 ha deltagit i skapandet och spridandet av filmen. Mannen ska även ha varit med och placerat den brända koranen, ihop med bränt bacon, vid entrén till moskén på Hamngatan i Linköping.
Fallet har blivit särskilt aktuellt i och med den senaste tidens koranbränningar i Sverige, och under torsdagen kunde rättegången äga rum efter flera års väntan. På grund av ombyggnation i Linköpings tingsrätt hölls den istället i Jönköpings tingsrätts lokaler.
Chefsåklagare Eva Nemec Nordh menar att det är en samling omständigheter som legat till grund för beslutet att väcka åtal.
– Det handlar inte om koranbränningen, utan skapandet av filmen och filmens kontext. Det ska rätten bedöma här i dag, sade hon inledningsvis under rättegången.
En central del i åtalet är det musikstycke som hörs lite senare i filmen. Nemec Nordh menar att låten kommit att starkt förknippas med terrordådet mot två moskéer i Christchurch år 2019, där 51 personer dödades.
– Minuterna innan de här skjutningarna sänds det i livestream och gärningsmannen peppar sig själv och spelar den här musiken ganska högt, förklarar åklagaren.
Nemec Nordh framhåller även att den åtalade mannen på internetforum själv kopplat låten till massakern.
Försvaret hävdar å sin sida att musiken inte har någon sådan koppling. Advokat Felix Nelson, som företräder den åtalade, menar istället att musiken är ett så kallat internetmeme, och inte utgör ett hot.
– Musiken och låten är vanligt förekommande bland grupper långt ut på den högra delen av den politiska skalan. Vi menar däremot inte att den är välkänd för gemene man och den åtalade förknippar inte musiken huvudsakligen till massakern i Christchurch.
Filmen har istället kommit till som en form av religionskritik, menar advokaten.
– Syftet med filmen har varit att framföra kritik mot islam som religion och inte mot dess utövare, och under alla förhållanden omfattas filmen och dess spridning av den åtalades rätt till yttrandefrihet.
Att den åtalade valde att bränna en koran motiveras med att det varit ”ett estetiskt uttryck som var väldigt kraftfullt”.
Trots att hets mot folkgrupp kan ge upp till två års fängelse yrkade åklagaren till slut inte på ett sådant straff.
– Den påföljd jag yrkar på är ren villkorlig dom med hänsyn för dröjsmålet, sade Nemec Nordh, och syftade på den ovanligt långa tid det tagit att få en rättegång till stånd.
På plats under rättegången fanns även Ali Hajar. Han är socialdemokratisk politiker i Linköping, men också medlem i den församling dit den åtalade mannen gick och lämnade den brända koranen och baconet vid entrén.
– Det som intresserar mig mest är att veta varför den här personen gjorde det han gjorde mot oss.
Efter rättegången var han positiv till chansen att få en fällande dom, och framhöll att fallet för honom och andra muslimer inte rör hypotetiska frågeställningar, utan om en direkt upplevelse av att vara hotade.
– Det handlar om vår omedelbara trygghet och säkerhet, om vår rädsla för att bli utsatta för dödligt våld.
Domen i fallet meddelas den 12 oktober klockan 11.00.