Muharrem Demirok (C) menar att många lokala aktörer valt av avstå från köpet då byggnationen kommer att dröja.
Ruvar Slaka på oanad potential? Det tror de nya köparna av gården Stora Aska 1. Den omfattande affären på 39 500 000 färdigställdes i maj. Köpet innefattar tre byggnader om sammanlagt 350 kvadratmeter boyta och betesmark på 41 hektar.
Ännu är inget hugget i sten, men Robert Swartling, Daniel Eriksson och Carl Ola Bergström investerade nyligen stort i vad de hoppas kan bli Linköpings nästa landmärke.
Bostadsbristen är ett faktum i många av Sveriges kommuner. Det gäller även i en snabbt expanderande stad som Linköping. Därmed ser de köpet som en säker investering, trots att projektet ännu inte är inlett.
Vad var det som fångade ert intresse för just denna gård?
– Gården är vacker, men vi får se hur vi ska hantera den. Just nu finns många olika tankar, berättar Robert Swartling.
Det var själva läget som gjorde affären intressant. Robert menar att ambitionen på sikt är att påbörja byggnationen av en ny klimatsmart stadsdel. Detta skulle inkludera solpaneler, laddstationer och återvinningscentraler. Även en bilfri centrumkärna med restauranger är del av visionen.
– Vi vill främja klimatneutralt byggande så långt det går. Detta lär vara något som många i Linköping tycker är positivt, men det är inget jag tycker att någon faktiskt satsat på att göra, säger Robert Swartling.
Detta är något Robert tror kommer att tilltala många, inte minst med tanke på det utbredda teknikintresset i universitetsstaden Linköping. Målet är att ta stor hänsyn till estetik i projektet, vilket är något Robert anser ofta blir förbisett i moderna stadsbilder. Han beskiver byggnationen som nytänkande och klimatsmart, men med ett traditionellt utseende. "Tillbaka till framtiden" – det är hur Robert ser på projektet.
Att bygga en ny stadsdel är dock lättare sagt än gjort.
Muharrem Demirok (C), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, förklarar att ingen lär ta del av det nya Slaka inom en snar framtid. Det fanns många spekulanter på fastigheten, men i nuläget klassas den som jordbruksfastighet. Detta innebär att området inte finns med i kommunens översiktsplan som kommande bostadsområde.
– Jag ser inte att det händer någonting i det här området de kommande 8-10 åren, säger Muharrem Demirok (C).
Kommunen har redan flertalet pågående bostadsprojekt, vilka Muharrem Demirok menar fyller den nuvarande planeringshorisonten. Däremot säger han att projektet kan vara av intresse på sikt.