Anders Lindkvist var informationschef på Linköpings kommun innan pensionen. Men vid sidan av närde han ett intresse för hantverk som mynnade ut i prinsessan Estelles svan.
– Jag var engagerad i hemslöjden när Estelle föddes. När hon blev hertiginna av Östergötland tyckte jag att vi skulle uppmärksamma det, säger Anders Lindkvist.
Han ritade då svanen, inspirerad av Östergötlands landskapsdjur knölsvanen, och fick hjälp av möbelsnickaren Viveka Jonsson.
– Jag ritade, gjorde en modell och övervakade arbetet. Men jag är livrädd för bandsågar, säger Anders Lindkvist.
Länsstyrelsen fick sedan nys om svanen och valde att ge en modell av verket till prinsessan Estelle. Det finns tre versioner av svanen.
– Prinsessan fick sin version av svanen inpassad i en liten ask. Sedan finns det en gungsvan som Estelle har gungat på, och så finns det svanen som stod i prinsessan Estelles park, säger Anders Lindkvist.
Gungsvanen står i Prinsessan Estelles sagostig, en upplevelsestig vid Tåkerns strand i anslutning till naturum. Men nu står alltså den största versionen av konstverket inte längre kvar. I alla fall inte i en del.
– Så är det med offentlig utsmyckning. Det är det pris man får betala för offentlig konst. Bäst vore om den restaurerades och återbyggdes.
Så du tycker att det ska återuppbyggas?– Det är inte jag som bestämmer om det sker, men jag har ingenting emot det, säger Anders Lindkvist.
Lars-Ove Östensson, konsthallschef vid Linköpings kommun, ser en viss ökning av vandaliseringen under sommaren.
– Konst utan tillsyn lever hårda liv. Men det är inte ett jättestort problem, på sommaren kan det vara lite mer men det är mest klotter, säger han.
Vissa konstverk i Linköping har regelbunden tillsyn, men inte alla.
– Givetvis är det inte bra att saker vandaliseras, det är hemskt. Men målet om något går sönder är att åtgärda det, säger Lars-Ove Östensson.