- Jag anser att resurserna har blivit sämre under senare år, säger konsumentvägledare Carina Brehmer i Linköping, nyvald ordförande i Konsumentvägledarnas förening.
Hon anser att staten borde satsa på kommunal konsumentrådgivning med ett långsiktigt bidrag, liknande det stöd som ges till kommunal energirådgivning. Bidraget skulle ge möjlighet till kontinuitet i verksamheten och möjlighet till nysatsningar och nödvändig kompetensutveckling.
- Det är oroväckande att allt fler kommuner lägger ner konsumentrådgivningen. I många kommuner stramas budgeten åt. Vad som händer med verksamheten i Linköping när 200 miljoner kronor ska sparas vet jag inte, säger Carina Brehmer.
I många kommuner arbetar konsumentvägledaren även med andra sysslor, som exempelvis alkoholhandläggare. När tjänstgöringsgraden blir låg är det svårt att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten.
- Det är svårt att behålla kompetensen. Risken för en felaktig rådgivning ökar i takt med en mer komplicerad marknad.
En undersökning som Konsumentvägledarnas förening gjort visar att bara elva kommuner ger tillräckliga resurser till rådgivning.
I Linköping är tillgången till konsumentrådgivning 18 minuter i veckan per 1 000 invånare, i Norrköping 18 minuter, Vadstena 28 minuter, Mjölby/Boxholm 45 minuter, Motala/Ödeshög 54 minuter och Söderköping 34 minuter. Som jämförelse kan nämnas den "bästa" kommunen Trollhättan med 177 minuter i veckan per 1 000 invånare.
- Det är första gången som vi mäter resurstillgången på det här sättet. Resultatet visar att de flesta kommuner inte kan erbjuda så många resurstimmar till sina invånare.
Carina Brehmer är orolig för att fler kommuner lägger ner konsumentrådgivningen. Vid årsskiftet försvann exempelvis rådgivningen från en så pass stor kommun som Växjö. I vår närhet har Tranås och Åtvidaberg lagt ner sin rådgivning.