"ENSAMSTÅENDE" KVINNAN
En ensamstående kvinna i 40-årsåldern bor tillsammans med sina tre barn i Linköping. Hon får ekonomiskt bistånd från kommunen samt underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag från Försäkringskassan. Inga andra inkomster är registrerade. Till slut reagerar en socialsekreterare på att kvinnans "ex-man" är väldigt involverad i ärendet. Det är han som har kontakt med förvaltningen och sköter kvinnans ansökningar. Känslan är att något inte stämmer.
Efter "utredningsåtgärder" får kommunen fram hur det egentligen står till. "Ex-mannen" bor tillsammans med barnen och kvinnan men är folkbokförd någon annanstans. På adressen har han ett hyreskontrakt – men här bor ett annat par i 30-årsåldern som också är folkbokförda på en annan adress. "Ex-mannen" har haft lön eller A-kassa i perioder och misstänks också jobba svart. Han har bil, sparade tillgångar och eventuellt också inkomst genom lägenhetsuthyrning.
Den sammantagna bilden gör att kvinnan och mannen inte har rätt till ekonomiskt bistånd. Notan för kommunen har varit cirka 11 000 kronor i månaden och det är oklart hur länge bidraget har betalats ut felaktigt. Det här beskrivs av kommunen som ett "typexempel".
På Nygatan i centrala Linköping ligger integrations- och arbetsmarknadsförvaltningens kontor. I ett konferensrum, en våning upp, slår vi oss ned tillsammans med arbetsmarknadsnämndens ordförande Fredrik Lundén (M), förvaltningsdirektören Mikaela Schullström, den biträdande säkerhetschefen Joakim Jäderstig och funktionschefen Catrine Andersson. Med är också två medarbetare från det så kallade FUT-teamet, eller rättare sagt "Felaktiga Utbetalningar"-teamet. För säkerhets skull vill de förbli anonyma. Deras jobb är nämligen att stoppa välfärdsbrottslingar.
Efter valet 2018 bildades den nya arbetsmarknadsnämnden i Linköpings kommun. Tre år senare startades FUT-teamet, och istället för en halvtidstjänst var det nu fem heltidsanställda som skulle arbeta med att upptäcka felaktiga utbetalningar kopplat till ekonomiskt bistånd. Sedan dess har 42 polisanmälningar om bidragsbrott gjorts och kommunen har krävt tillbaka cirka 4,4 miljoner kronor som betalats ut felaktigt. Bedömningen är att arbetet, utöver återkraven, inneburit en besparing för kommunen på 7,7 miljoner kronor.
– Många av de här utbetalningarna hade kunnat pågå i många år men vi har varit tvungna att avgränsa oss någonstans. Besparingen utgörs av de felaktiga utbetalningarna som vi har hittat och vad de hade kostat ytterligare ett år, säger Fredrik Lundén och fortsätter:
– Arbetet har gett ett bra resultat och vi är jättestolta över att SKR (Sveriges kommuner och regioner) kallar Linköping för en kommun i framkant. Det är bra att vi hittar fusket men det är synd att det förekommer.
Om satsningen inneburit såna besparingar, varför har det inte gjorts tidigare?
– Så kan man ju säga om allting som är bra, varför gjorde vi det inte för två, tre eller åtta år sedan? Någon gång måste man sätta ned foten och det här började nämnden att jobba med 2019. Därefter har vi varit tvungna att hitta arbetsformerna, processerna och pengarna för det – så jag tycker nog att det har varit en kort startsträcka, säger Fredrik Lundén.
Av de 42 polisanmälningar som hittills har gjorts presenterar medarbetarna från FUT-teamet två specifika fall för oss. De vill inte avslöja sina metoder men förklarar att utredningarna ofta grundar sig i tips från till exempel socialsekreterare eller fastighetsvärdar. Det första fallet var "den ensamstående kvinnan" här ovanför. Fall nummer två rör en man i 30-årsåldern.
KVITTOFÖRFALSKAREN
En man i 30-årsåldern är ensamstående och bostadslös. Han har en folkbokföringsadress men hävdar att det i samband med inflyttningen hände något som gjorde att han inte kunde bo där. Han har ingen aktivitet alls, varken jobb, studier eller annan sysselsättning. Från kommunen får han ekonomiskt bistånd för uppehälle och vandrarhem. Hans bankkonto har blivit avslutat på grund av brott vilket gör att kommunens bistånd betalas ut på ett Swedbank-kort.
Det är ett misstänkt vandrarhemskvitto som gör att en handläggare på kommunen till slut reagerar. Mannen anmäls till FUT-teamet som påbörjar utredningsåtgärder. Efter ett tag framstår en bild med många felaktigheter.
Mannen har ett bankkonto på ICA-banken som inte redovisas för kommunen. Han bor inte på det vandrarhem som han får bistånd för utan hans kvitton är förfalskade. Det är oklart om han någonsin har bott på vandrarhemmet. Pengarna på kortet används till annat och kommunen får uppgifter om att mannen inte alls uppehåller sig i Linköping utan i en annan stad. Han har, under en period, haft ett förstahandskontrakt som han har hyrt ut och han har dessutom varit sambo med en person. När kommunen ställde krav på redovisning valde mannen att inte längre ansöka om bidrag. Fallet beskrivs av teamet som ett "extremfall" då många olika exempel på fusk förekommer. Hur mycket det har kostat kommunen är oklart.
– Det svenska välfärdssystemet är uppbyggt på en tillitsprocess. Nu ser vi att den tilliten inte fungerar på alla håll och kanter, men jag vill understryka att vi inte misstänkliggör alla försörjningsstödstagare. Det är ett antal som uppenbarligen optimerar systemet – och då måste vi ha tuffare kontroller, säger Fredrik Lundén.
Joakim Jäderstig är sedan i år ny biträdande säkerhetschef i Linköpings kommun. Bakom sig har han 32 år inom Polismyndigheten – stora delar i en chefsposition.
– Man kan tycka att det här är mindre betydliga brott men det är inte sällan som de är grogrunden för organiserad brottslighet. När det gäller den organiserade brottsligheten vill jag nog påstå att myndighets-Sverige har varit naivt. I dag är vi i ett ganska kritiskt läge, säger Joakim Jäderstig och fortsätter:
– Nu är det en utredning på gång igen rörande sekretessen mellan myndigheter och jag hoppas verkligen att det ska bli enklare att dela information. Ska vi kunna vända utvecklingen måste förutsättningarna bli bättre.
Joakim Jäderstig delar med sig av ett tredje verkligt exempel på hur välfärdsbrottslighet kan gå till. Den här gången gäller det ett nationellt fall som han tidigare har varit delaktig i – utan några kopplingar till Linköping. Det är inte ett fall som kommunens FUT-team har utrett.
KRIMINELLA SAMARITEN
En afghansk flyktingfamilj kommer till Sverige och hamnar på ett flyktingboende någonstans i landet. Efter ett halvår får en kommun i uppdrag att omhänderta familjen, ordna bostad och bistå med bidrag. Det är nu som en man, som beskrivs som en kriminell aktör, sträcker ut en hand till kommunen. För 25 000 kronor i månaden kan kommunen få hyra en lägenhet åt flyktingfamiljen. Kommunen antar erbjudandet och familjen flyttar så småningom in.
Ganska snart besöker den kriminella aktören familjen och presenterar sig som innehavare av lägenheten. Han erbjuder dem hjälp att komma in i det svenska samhället. Tillsammans besöker de en bank för att starta upp konton till familjens samtliga medlemmar. Detta leder till att mannen köper en stor mängd IT-utrustning på familjens bekostnad – utan deras vetskap.
Efter ytterligare någon vecka gör mannen ett nytt besök hos familjen. Då familjen saknar sina släktingar i hemlandet erbjuder sig mannen att betala en semesterresa till Afghanistan. Han bokar biljetter – men endast en enkelresa. Familjen har inte ekonomi för att ta sig tillbaka till Sverige igen. Familjen är borta i 2,5 år innan det uppmärksammas och kommunen fortsätter att betala ut 25 000 kronor i månaden. Den kriminella aktören har i sin tur hyrt ut lägenheten på nytt – och fått in dubbla hyror. Det hela uppdagas av att de initiala skulderna, för IT-utrustningen, hamnar hos Kronofogden. Vid den här tidpunkten är mannen redan borta och bosatt i Spanien. Fallet visar, enligt Joakim Jäderstig, hur de kriminella kan utnyttja systemet.
– Där det finns pengar finns de kriminella aktörerna, säger han.
Sedan hösten 2022 gäller så kallad heltidsaktivering i Linköpings kommun. Det innebär att de som får ekonomiskt bistånd också ska delta i någon av kommunens aktiviteter – exempelvis SFI-utbildning eller arbetspraktik. Om bidragstagaren inte deltar här går en signal till FUT-teamet om att något inte stämmer.
– Vi har inte nått våra mål än. Det finns tyvärr mer bidragsfusk att hitta. De som optimerar systemet hittar nya metoder hela tiden, så det är en ständig kapplöpning, säger Fredrik Lundén.