För tre år sedan köpte Heimstaden drygt 1 000 lägenheter av Stångåstaden. I affären ingick att de båda bolagen skulle få bygga cirka 200 lägenheter var på Djurgården.
I somras antogs detaljplanen för etapp 1 på Djurgården och därmed kan det snart bli aktuellt för Heimstaden och Stångåstaden att bygga.
För att vara säkra på att projekten kommer igång snabbt har kommunen lagt fram ett nytt avtalsförslag. Det innehåller bland annat regler om viten som Stångåstaden och Heimstaden ska betala om byggnationen dröjer. En sådan regel fanns redan i det ursprungliga markanvisningsavtalet, men nu är kraven betydligt tuffare.
Inget av företagen har skrivit på det nya avtalet.
– Vår grundinställning är att vi redan har ett avtal med kommunen. Har man ett avtal så kan inte den ena parten plötsligt ändra alla villkor i det avtalet, kommenterar Sara Macdonald, projektutvecklingschef på Heimstaden i Sverige.
Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist vill inte kommentera avtalet under pågående förhandling. Men bolagets vice ordförande Jan Österlind (S) kallar avtalet för uppseendeväckande.
– Under alla mina år har jag aldrig sett något liknande. Det är fullständigt orimliga villkor, med viten och skadestånd på var och varannan rad. Förslaget måste dras tillbaka, säger han.
Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) förstår inte upprördheten.
– Alla som ska bygga på Djurgården får samma villkor. Den byggherre som har ambitionen att komma igång med bostadsproduktionen omgående kommer inte att märka av några viten, säger han.
– Jag kan inte se något orimligt i avtalet. Men de får göra som de vill. Skriver man inte på så har man inte ett markköp, det är den krassa verkligheten. Tycker man inte att det är rimliga villkor finns det inga problem med att man frångår marktilldelningen Jag har nog tio byggherrar på kö som mycket gärna skulle vilja ha den här marktilldelningen med de villkor som finns, fortsätter Demirok.
Muharrem Demirok menar att det genom åren varit alltför vanligt att färdiga detaljplaner samlat damm i byggherrarnas bokhyllor.
– Vi har haft byggprojekt som aldrig kommit igång eller gjort det först efter många, många år. Vi har fått kritik för att vi inte har kunnat tvinga dem att bygga. De viten vi haft har varit för mesiga. Vi har sett aktörer som iskallt har räknat in viten i sina kalkyler och skjutit på projekten, säger han.