Kommunen vill stödja motionärer

Linköpingsborna ska få rättvisare möjligheter att idrotta. Nu utreder kommunen hur fler öppna anläggningar som motionsspår och utegym kan stödjas med skattepengar.

Motionsanäggningen i Ryd är en plats i Linköping där många väljer att träna.

Motionsanäggningen i Ryd är en plats i Linköping där många väljer att träna.

Foto: Pelle Johansson

LINKÖPING2019-02-04 13:00

En motionstrend i samhället är att fler sitter stilla, eller rör sig kritiskt lite. Bland de som vill motionera väljer många att idrotta på egen hand i motionsspår, cykelspår eller utegym.

– Vi ser hur allt fler människor väljer att idrotta på egen hand. Kommunen måste följa med i utvecklingen, säger Martin Averhed vid kultur- och fritidskontoret.

Om man är en Linköpingsbo med förslag om förbättrad egenorganiserad idrott, kan man framföra dem till er utredare?

– Det tar vi tacksamt emot, det är bara att höra av sig till oss, säger Martin Averhed.

Kultur- och fritidskontorets tjänstepersoner har fått i uppdrag av politikerna i kultur- och fritidsnämnden att kartlägga hur många platser som finns i Linköping för egenorganiserad idrott. Kartläggningen görs i och utanför centralorten.

Utredningen ska undersöka hur nuvarande anläggningar för egenorganiserad idrott kan förbättras och göras mer tillgängliga och trygga. Den ska också visa resursfördelningen av skattepengar; hur mycket pengar Linköpings kommun ger till organiserade idrottsföreningar och drift av deras anläggningar jämfört med exempelvis löpspår.

Det finns en jämställdhetsaspekt i utredningen. Undersökningar på nationell nivå har visat att kvinnor och flickor i större utsträckning ägnar sig åt egenorganiserad idrott, medan män och pojkar oftare är aktiva i organiserade idrottsföreningar som får stort kommunalt stöd.

Utredarna ska också föreslå var nya anläggningar för egenorganiserad idrott kan byggas, eftersom kommunen har ett politiskt mål om att fler invånare ska vara fysiskt aktiva. Martin Averhed nämner fler utegym utmed motionsstråk som många använder, eller avståndsmarkeringar utmed populära stråk som längs Stångån.

Ytterligare en punkt är att undersöka hur kommunen kan stödja idrottsföreningar i att behålla och locka nya medlemmar.

– Flera föreningar börjar tänka på att erbjuda mer öppen och mindre uppstyrd träning, säger utredaren Martin Averhed.

Studier i Sverige och andra länder visar att barn som idrottar slutar med sin idrott allt tidigare. En kritisk ålder är 11-12-årsåldern då många väljer att lämna idrottande i föreningar.

– En anledning kan vara att träningen börjar ta mer tid, flera gånger i veckan på fasta tider. Men många vill ha frihet och flexibilitet under sin fritid, säger Martin Averhed.

Kultur- och fritidsförvaltningen ska redovisa sin utredning till politikerna i maj.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om