I Linköping är grundprincipen att varje människa ska hitta sitt eget boende. Men Linköping är också en kommun där det kan vara svårt för vem som helst att hitta en bostad. Är du därtill i ett aktivt missbruk, ja då är möjligheten i princip obefintlig. Till och med på kommunens olika stödboende kan det vara omöjligt eftersom kravet är att man ska vara nykter/drogfri – åtminstone på boendet – och att man tar emot erbjuden hjälp för att komma bort från sitt missbruk. De kraven är för tuffa för många.
Valmöjligheten för den som inte vill bo på gatan är begränsad. Motell Filbyter är ett av få alternativ som står till buds.
Kommunen har visserligen ett ramavtal med flera vandrarhemsutförare, men inte heller där är det så lätt för den här gruppen att få en plats.
– Den här gruppen har svårt att boka in sig på vandrarhem som har bättre standard eftersom man har den problematik man har, då blir det tyvärr så att man hamnar på Motell Filbyter, säger Michaela Schullström, avdelningschef på social- och omsorgsförvaltningen.
Stadsmissionen är kritisk till det här och anser att Stadsmissionen kan erbjuda de här personerna ett vandrarhemsboende där också viss tillsyn ingår. Men enligt Sanna Detlefsen, direktor på Stadsmissionen, säger kommunen oftast nej, med motiveringen att det är för dyrt, trots att standarden är bättre och rummen uppfyller de villkor kommunen ställt. Dygnskostnaden ligger på strax under 1100 kronor per dygn.
Michaela Schullström nekar inte till att kostnaden har betydelse.
– Det är en del, men absolut inte den enda. Men vi måste vara kostnadsmedvetna, säger hon.
Hon vill inte kommentera Stadsmissionens kostnadsuppgifter, men säger att de ligger en bit över i kostnad, jämfört med andra fullgoda vandrarhemslösningar där kommunen har avtal, och cirka dubbelt så mycket som Motell Filbyter.
I dag bor cirka tio till tolv personer på motellet – antalet kan förändras snabbt – som betalar sin hyra via försörjningsstöd som sätts in på individens konto. Att hyran betalas har personen själv ansvar för.
Det händer då och då att hyran uteblir, enligt motellets ägare.
Om kommunen betalade hyra på faktura, som Motell Filbyters ägare vill, skulle risken för att pengar används till annat försvinna. Dessutom skulle kommunen kunna ställa krav på verksamheten.
Men det är inte aktuellt. Det säger Annika Krutzén (M), kommunalråd och ordförande i social- och omsorgsnämnden. Hon har besökt motellet och känner till omständigheterna. Att betala på faktura är detsamma som att ha ett avtal med motellet, säger hon.
– Vi vill inte det. Vi vill inte att någon ska bo där.
Om pengarna används till droger i stället för hyra, är inte kommunen medskyldig till droganvändning då?
– Vad enskilda använder sina pengar till kan vi inte styra, säger Annika Krutzén.
Hon säger att bostadsproblemet är känt och att kommunen nu håller på att ställa om det egna bostadsbeståndet. Tanken är att kunna erbjuda den här gruppen utsatta människor en bostad på lite andra villkor än tidigare.
Det beslutet togs i arbetsmarknadsnämnden i april förra året. I korthet innebär det att kommunen – på vissa utvalda boenden – inte längre kommer att kräva drogfrihet och nykterhet. Här ska det också finnas viss tillsyn.
– Självklart kommer vi att fortsätta att erbjuda stöd som vi hoppas att man är motiverad att använda sig av, säger Annika Krutzén.
Enligt uppgift från kommunen uppgår kostnaderna för alla akutboenden – Tallboda får räknas som ett sådant – till cirka 1 miljon kronor i månaden.