Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande, menar att det är svårt att hitta goda exempel på liknande projekt runt om i Sverige. "Vi har alla möjligheter att gå i bräschen", säger han.
De senaste årens våldspiral i Linköping, liksom i övriga Sverige, har knappast undgått någon. Det är den här utvecklingen och framförallt de många skjutningarna som är anledningen till det projekt som nu sjösätts. Inom de kommande 18 månaderna ska avancerad övervakningsteknik testas vid resecentrum och Lilla torget – samt längs gångstråket mellan platserna.
– Jag ser att vi i Linköping har alla möjligheter att gå i bräschen här. Vi har en profil med teknikintensiva företag och en tradition av att samverka tajt mellan kommunen, universitetet och näringslivet. Här kan vi gå samman och sätta Linköping på den nationella kartan genom att ta fram nya lösningar för teknik i det trygghetsskapande arbetet, säger Niklas Borg (M) som tillsammans med Kristina Edlund (S) leder S+M-styret i Linköping.
Det kommunala bolaget Linköping Science Park ansvarar för projektet där ett tiotal företag och organisationer ska delta. Budgeten är drygt fem miljoner kronor varav två utgörs av bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova.
Kan sensorer och artificiell intelligens upptäcka och förhindra spring på tågspåren? Det ska projektet, som Linköping Science Park ansvarar för, testa.
Men vad är det egentligen för teknik som kommunen vill testa?
– Det kan handla om uppkopplade ljud- eller rörelsesensorer på olika ställen som samlar in data. Den här datan bearbetas, man kanske tar hjälp av artificiell intelligens, och så skickas informationen till de som behöver den av en eller annan anledning, säger Joakim Falkäng, projektledare på Linköping Science Park.
På vilket sätt är det trygghetsskapande?
– Det kan ju fungera som brottsprevention. Det kanske är sensorer som känner av höga ljud, som en skottlossning till exempel, eller sensorer som upptäcker att det befinner sig människor på ett ställe där de inte borde vara vid en viss tidpunkt. Det skulle kunna vara på tågspåret eller på en plats där polisen har identifierat att det kan pågå narkotikaförsäljning, säger Joakim Falkäng.
Platserna som kommer att beröras av testerna är Linköpings resecentrum och Lilla torget, samt gångstråket mellan platserna.
Men det finns, likt kameraövervakningen, utmaningar med den nya tekniken när det kommer till lagar och regler och kommuninvånarnas integritet.
– Att vi testar tekniken måste vara accepterat av invånarna så i projektet har vi lagt in en medborgardialog. Vi får naturligtvis anpassa oss efter medborgarnas synpunkter. Det viktiga är att testerna och tekniken görs på ett sätt som de flesta tycker är bra och att de utformas och används så att individernas integritet skyddas.
Hur kommer invånarna att märka av tekniken?
– Sensorerna kommer inte att märkas av så mycket.
– Planen är att börja testerna efter sommaren och sedan ska de pågå en bit in på våren 2024. Därefter utvärderar vi – och syftet är att vi ska lära oss mer om tekniken och utveckla ett arbetssätt för hur vi kan fortsätta att testa trygghetsskapande teknik.
Lena Miranda, vd för Linköping Science Park, berättar att projektet grundar sig i de senaste årens våldsutveckling och att Linköpingsbornas upplevda trygghet har minskat.
Lena Miranda, vd för Linköping Science Park, hoppas att projektet kan resultera i lösningar som förbättrar Linköpingsbornas upplevda trygghet.
– Det är där som projektet har sin utgångspunkt och tanken är att undersöka hur det går att förbättra den upplevda tryggheten med tekniska lösningar, säger hon.
Niklas Borg konstaterar i sin tur att integritetsperspektivet, och att undersöka möjligheterna kring bestämmelserna, är en del av projektet.
– Jag har också fått indikationer från regeringen på att vi kommer att få ny lagstiftning på området. Det ska göra det lättare för kommuner att använda den här typen av trygghetsteknik. Men att ändra lagstiftningen tar alltid lite tid, säger han.