Därmed har också Linköpings kommun medgett att eleven har utsatts för kränkningar i en verksamhet som hen måste befinna sig i. Biträdande utbildningschef Tor Andersson har funnits med i processen under en tid, han menar att Linköpings kommun jobbar hårt och regelbundet med att utbilda chefer om de lagar som styr skolans arbete inom flera områden. Allt för att sådant här inte ska hända.
– Det handlar ju om olika lagrum, där en styr vad som är kränkning och en annan vad som är diskriminering, säger han.
Han påpekar att ärendet var anmält till Skolinspektionen. Barn- och elevombudsmannen (Beo), som är en del av Skolinspektionen, hade inga synpunkter på Linköpings agerande utifrån lagstiftningen som styr kränkning. Däremot var det Skolinspektionen som skickade anmälan vidare till Diskrimineringsombudsmannen som har fokus på kränkande behandling som har med kön och etnicitet att göra. Det var också enligt lagen som styr detta som saken hade prövats om målet hade kommit upp rätten. Men nu valde parterna att förlikas (se artikel intill)
Hur tänker ni framåt?
– Vi måste självklart förebygga och förhindra att sådant här händer igen. Vi måste se och möta detta tidigare och här utbildning en viktigt fråga, säger Tor Andersson.
Enligt de uppgifter som Linköping lämnade till Beo så har elevens situation diskuterats på elevhälsokonferenser där, skriver Linköpings kommun, både psykologer och skolläkare varit inblandade.
Resursskolorna är små enheter med en övervägande majoritet av pojkar. Många har problem med dålig impulskontroll och en del är mycket utåtagerande. Problem som gjort att de placerats i just den här skolformen.
Hur bra det är att sätta en elev – oavsett kön – som är mera tillbakadragen i en klass där flera av barnen tidvis är våldsamma?
– Vi har hög personaltäthet på de skolorna just för att det ska finnas en vuxen när eleverna. Men det stämmer att det är en överrepresentation av pojkar och det är något vi har resonerat kring, säger Tor Andersson.
Enligt Jakob Björneke (S), kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, har frågan om resursskolornas organisation legat som en våt filt över kommunens möjlighet att utveckla verksamheten. Men nu när den saken är avgjord så hoppas han att det arbetet med att utveckla verksamheten ska ta fart.
– Nu när den frågan är avklarad, och vi har rättsfallet med den här eleven, finns det all anledning att lyfta de här frågorna, säger han.
Enligt Björneke är det inte givet vilka elever som i framtiden ska finnas på resursskolorna.
– Det vi behöver följa nu är om den här verksamheten är rätt organiserad, har rätt omfattning och om det är rätt elever som är placerade där? Knepiga och svåra avvägningar, men det är detta vi måste titta på, säger han.
Att Linköpings kommun betalar ut pengar till en utsatt elev inför hotet att annars bli stämda, har inte hänt särkilt ofta. Det här kan vara den första. Varken Thor Andersson eller Jakob Björneke kan påminna sig om sådan situation tidigare.