Kommunen krävs på skadestånd

Lärarförbundet hävdar samtidigt att skolledningen och kommunen begått ytterligare drygt 30 brott mot medbestämmandelagen och kräver skadestånd för det och för behandlingen av läraren, även om uppsägningen drogs tillbaka.

Eftersom parterna inte kommer överens går tvisten om eventuellt lagbrott och skadestånd nu vidare till förhandlingar på central nivå.

Lärarförbundets representanter säger till Corren att man av den anledningen inte uttalar sig i frågan just nu.

Tvisten tog sin början i mars 2012 då en lärare på Anders Ljungstedts gymnasium kallades till möte med sin arbetsgivare. Läraren fick då veta att han anklagades för att ha brutit mot ett internt regelverk som förbjöd lärare att vistas i lokalerna utanför ordinarie arbetstid.

Enligt arbetsgivaren hade läraren tidigare, på protokollförda möten, informerats om regelverket.

Läraren företräddes i förhandlingarna av fackliga representanter från Lärarförbundet. De anförde att det inte fanns skäl för uppsägning.

Förhandlingar följde under hela våren 2012. Vid en förhandling upplystes läraren om att arbetsgivaren också polisanmält honom. Arbetsgivarparten hävdade att rektor inte kunde ta sitt arbetsmiljöansvar om personal vistas i skollokalerna utanför arbetstid utan rektors vetskap. Läraren har hävdat att han använt den förtroendetid som ingår i läraravtalet. Händelsen utspelade sig vid 16.30-tiden en vardag.

Enligt dokument som Corren har tillgång till krävde Lärarförbundet att arbetsgivaren skulle visa upp det interna regelverk som läraren påstods ha brutit mot. Flera månader senare medgav arbetsgivaren att regelverket inte existerat. Det fanns heller inga protokoll från möten med läraren.

Ledningen för ALG visade senare ett regelverk där det står att ”personal som önskar använda undervisningslokal utanför den reglerade arbetstiden måste i förväg anmäla till rektor och av denne få ett skriftligt beslut på att lokalen får beträdas.” Det nya regelverket presenterades utan att ha förhandlats med facket. Enligt medarbetaren ska arbetsgivaren ha försökt straffa honom retroaktivt med det nya regelverket.

Redan inledningsvis påtalade fackförbundet att medarbetaren mådde dåligt av det pågående ärendet och behövde stöd av företagshälsovården. Först sex månader senare ordnade arbetsgivaren detta.

När polisförhöret hölls tre månader senare framkom att polisen aldrig betraktat läraren som brottsmisstänkt utan kallat honom upplysningsvis.

– Det fanns ingen grund för misstanke, säger polismannen som genomförde förhöret till Corren.

Läraren begärde under hösten en skriftlig ursäkt från kommunens utbildningsdirektör Lars Rehnberg för att han anklagats, polisanmälts och hotats med uppsägning på falska grunder.

Rehnberg lämnade ingen ursäkt, däremot vad han kallar en ”kommentar”. I denna skriver han: ”Det underlag som låg till grund för underrättelsen om uppsägning, har i den fortsatta handläggningen konstaterats inte utgöra grund för uppsägning” och ”Från Linköpings kommun finns i nuläget inga kvarstående överväganden om arbetsrättsliga åtgärder riktade mot dig.”