Sedan flera år tillbaka ligger Linköpings kommun i fejd med Skolinspektionen om sättet kommunen organiserar sina så kallade resursskolor på. Skolorna är sex till antalet och har en rektor för de totalt 47 eleverna. Det här gillas inte av Skolinspektionen som anser att varje elev ska ha ”sin” egen rektor. Alltså den rektor på den skola eleven tillhör i grunden. I praktiken skulle det kunna betyda att resursskolorna har lika många rektorer som antalet elever.
Orimligt anser såväl politikerna i barn- och ungdomsnämnden som tjänstemännen på utbildningsförvaltningen och har i ett par omgångar överklagat Skolinspektionens beslut. Just nu väntar man på ett beslut om prövningstillstånd från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är inte bara Linköping som väntar på beslut. Flera kommuner i landet har tagit efter Linköpings sätt att organisera den här speciella verksamheten och väntar också på besked. Friskolor däremot har redan rätten som alltså förnekas kommunala skolor.
Något som strider mot principen om likabehandling, enligt barn- och ungdomschef Lars Rejdnell.
Men nu får kommunen oväntat stöd från uppifrån. Sveriges kommuner och landsting (SKL) griper in och skriver till Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns något uttryckligt förbud i vare sig lag, förordning eller myndighetsföreskrift att göra på det sätt som Linköping gör och att Skolinspektionen alltså inte har något skäl att – med hot om vite på 700 000 kronor – tvinga kommunen att förändra sin organisation.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jakob Björneke (S) är glad över SKLs inställning.
– Stödet är värdefullt eftersom vi tycker att vi för hela kommunsveriges talan, säger han.