– Vi vägrar att ändra. Våra resursskolor är bättre ur ett elev- och föräldraperspektiv. Vi har medvetet tagit fajten med Skolinspektionen, säger Lars Rejdnell, skolchef i Linköping.
– Vi är förvånade över vitesbeloppet. Vi tycker att det är högt, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Skolinspektionens krav har redan orsakat oro bland både föräldrar och personal på de sju berörda skolorna.
– Vi kommer att möta personalen under eftermiddagen, sa skolchef Lars Rejdnell vid den presskonferens som hölls vid middagstid på torsdagen.
Bråket mellan Skolinspektionen och Linköpings kommun började vid en inspektion av kommunens skolverksamhet 2012 och landar nu alltså i ett vitesföreläggande där Skolinspektionen vill tvinga kommunen att sluta kalla resursskolan för skola och sluta att skriva in elever med neuropsykiatriska funktionshinder där.
Istället ska eleverna vara inskrivna på sina hemskolor och därifrån helt eller delvis ingå i så kallade särskilda undervisningsgrupper, som fysiskt sett kan vara placerade där resursskolorna är idag – men dessa får enligt myndigheten inte utgöra en egen skola.
– Det strider mot hela ideologin att man skiljer ut vissa elever till särskilda skolor, säger Allan Westerdahl vid Skolinspektionen.
Skolchef Lars Rejdnell har motsatt uppfattning och menar att Linköpings kommun sätter elevernas bästa i första rummet.
– Vi har en högre kvalitet för eleverna i resursskolorna än om de vore spridda på skolor runt om i kommunen, säger Lars Rejdnell.
I sitt beslut om vitesföreläggande skriver Skolinspektionen att huvudregeln är att alla elever som är i behov av särskilt stöd ska få det i sin ordinarie klass, och att Linköpings modell riskerar att göra placeringen i resursskolorna permanent.
Skolinspektionen anser att eleverna i resursskolan inte har någon ordinarie skola att återvända till, hur ser kommunen på det?
– Jo det har de. De har rätt att gå tillbaka till sina ordinarie skolor när de bedöms ha den möjligheten, och rektorerna där har ansvar för att ha kontakt med resursskolan. Så vi har säkerställt att det där problemet inte kan uppstå, säger Lars Rejdnell.
Skolinspektionen hävdar att det strider mot lagen om det fria skolvalet att ha särskilda skolenheter, som en resursskola, dit ansökan inte är öppen för alla. Men detta sätt att organisera skolverksamhet är samtidigt tillåtet för friskolor.
– Vi vill ha det prövat om det ska råda olika regler för kommunala och fristående huvudmän. Det kan inte vara lagstiftarens mening, säger Linköpings utbildningsdirektör Lars Rehnberg.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz säger att hon i egenskap av politiker valt att vägra ändra organisationen enligt Skolinspektionens krav eftersom den enligt henne är bäst ur elevers och föräldrars perspektiv. En särskild rektor med ansvar för resursskolan, med djup förståelse för elevernas behov, och en elevhälsa där med särskild kunskap är det rätta anser hon.
Ni vill inte ändra er och ni vill inte betala 700 000 kronor. Vad händer nu?
– Vi måste analysera det här och se hur vi ska agera, säger Catharina Rosencrantz.
Rent krasst har barn- och ungdomsnämnden tre val: Rätta sig efter Skolinspektionen, förändra organisationen på annat sätt och se om Skolinspektionen godkänner det, eller överklaga viteskravet till högre insats.