Linköpings kommun och äldrenämnden menar att det fortsatt finns stora brister i Attendos hantering av trygghetslarm medan Attendo själva menar att det genomförts stora förbättringar. Problemet nu, enligt Attendo, är att företagets personal inte kvitterar larmen och åtgärderna hos hemtjänsttagarna på rätt sätt i systemet.
För drygt ett år sedan, den 1 maj 2023, trädde en ny områdesbaserad hemtjänstorganisation i kraft i Linköping. Ansvaret för utförandet delades lika mellan kommunen och tre privata aktörer – där Attendo fick ansvaret för bland annat Vikingstad, Lambohov och Skäggetorp. Förändringen har på olika sätt inneburit problem, något som P4 Östergötland har rapporterat om.
När en hemtjänsttagare trycker på sitt trygghetslarm ska Attendo, enligt avtalet med kommunen, infinna sig hos hemtjänsttagaren inom en utsatt tid. I innerstaden är maxgränsen 20 minuter medan den på glesbygden är 40 minuter. Enligt kommunen har Attendo, ända sedan övergången till den nya hemtjänstorganisationen, haft "relativt stora" brister i larmhanteringen.
Den 27 oktober och den 5 december förra året har kommunen krävt att Attendo kommer tillrätta med problematiken.
– När en enskild brukare har tryckt på sitt trygghetslarm upplever den ju ett behov av hjälp och någon typ av insats. Då ska Attendo komma ut inom en viss tid för att göra en bedömning, det kallas inställelsetid, men det har man vid flera tillfällen inte gjort. I värsta fall kan det få jättetråkiga konsekvenser för brukaren. Attendo har också, under en längre tid, haft brister när det gäller att besvara och hantera larmen gentemot den larmcentral som vi har upphandlat, säger äldrenämndens tillförordnade ordförande Fredrik Hasselgren (S).
Äldrenämndens tillföordnade ordförande Fredrik Hasselgren menar att antalet avvikelser i Attendos hantering av trygghetslarm har varierat kraftigt under det senaste året.
På grund av de återkommande bristerna har kommunen nu fattat beslut om ett tillägg i avtalet med Attendo, ett tillägg som trädde i kraft den 1 maj. Tillägget gör det möjligt för kommunen att utkräva vite/böter vid varje larm som inte besvaras eller hanteras inom de satta tidsgränserna. Om ett larm inte besvaras gentemot larmcentralen blir bötesbeloppet 10 000 kronor. Om inställelsetiden försenas med minst en halvtimma krävs Attendo på 1 000 kronor respektive 5 000 kronor om det har gått en timma sedan maxgränsen passerades. Avvikelserna ses som allvarliga.
– Vite kan betraktas som ett medel för att vi ska få det som vi har kommit överens om i avtalet. Personligen hoppas jag naturligtvis att vi inte behöver utfärda en enda krona mer i vite för det här innebär ju såklart konsekvenser för vårdtagare och brukare, säger Fredrik Hasselgren.
Hur många larm är det som inte hanteras inom tidsgränserna?
– Attendo har haft relativt stora brister i hanteringen av larm. Antalet har varierat under hela avtalsperioden men legat på en så pass hög nivå, över tid, att det inte varit acceptabelt utifrån kommunens roll som beställare. Det är svårt att sätta en exakt siffra som specificerar antalet då det också varierat kraftigt över tid. Om bristerna fortsätter kommer det ackumulerade vitesbeloppet att vara sexsiffrigt.
Attendos regionchef Henrik Edin känner sig trygg med hur företaget hanterar trygghetslarmen. Han menar att det stora problemet är hur larmen kvitteras och besvaras i systemet. "Det är ett väldigt analogt system", säger han.
Henrik Edin, regionchef på Attendo, delar inte kommunens bild av situationen fullt ut. Han anser att företagets larmhantering förbättrats avsevärt.
– Vi har haft utmaningar i en av våra verksamheter under förra året, "Attendo Lambohov hemtjänst". Där har vi jobbat med larmkedjan, hanteringen av trygghetslarm och gjort många förbättringar – det får vi tillstå. Men jag tycker att vi har en trygg hantering i dag som givetvis alltid kan bli bättre, säger han.
Men kommunen hävdar att problematiken fortsatt.
– Det beror på vad man pratar om för problematik. Vi har kommit tillrätta med mycket när det handlar om larmhanteringen men det vi diskuterar nu är svarstiden på larmen. Där har vi en väldigt analog hantering och vår utmaning är att säkerställa att vi kvitterar larmen så att de kommer in i systemet. Att besöka kunden är en annan sak. Nu måste vi i systemet bevisa att vi har varit där.
– Att komma till kunden och ge dem den hjälp de behöver hjälper inte om vi inte åtgärdskvitterar larmet på det sätt som är avtalat. När vi tittar i vårt system får vi inte samma bild som kommunen, och det är olyckligt, fortsätter Henrik Edin.
Vad säger du om att kommunen känt sig tvingade att fatta det här beslutet?
– De har sin fulla rätt enligt avtalet att fatta det här beslutet. Vårt mål är att kommunen som beställare ska känna sig trygg med att vi är en utförare som hanterar det här på bästa sätt. Jag känner mig trygg med att vi i dag hanterar larmen utifrån kundernas perspektiv men vi måste också se till att larmen registreras på rätt sätt i systemet – för det är där vi mäter svarstiderna.