Linda Blomqvist och Daniel Svärd är bland de vårdnadshavare som överklagat kommunens beslut om skolplaceringar. Sonen Anton får saknar anknytning till Malmslätt, där han mot deras vilja har placerats på Tokarpsskolan.
I årets skolval har något färre elever kommit in på sitt förstahandsönskemål, enligt Klas Lind, sakkunnig vid utbildningsförvaltningen. Det beror bland annat på att närhetsskolor införts. Elever har förtur, men inte platsgaranti, på någon av fyra skolor närmast deras hem. Elever som Anton, som inte kommer in där de önskat, placeras på någon skola som har plats. Det kan innebära lång väg till skolan, i Antons fall runt två timmar per dag till och från skolan med kollektivtrafik. Föräldrarna har i kontakt med utbildningskontoret uppfattat att det är så som Anton ska resa – men då vi frågar uppger Klas Lind att kommunen ska ordna skolskjuts.
"Om en elev får en placering som de själva inte önskat har kommunen ansvar för skolskjuts. Hur skolskjutsen organiseras bedöms av skolskjutsansvarig. I detta fall har bedömning gjorts att det är relevant med direktbuss mellan Ljungsbro och Tokarp", förklarar han i ett mejl.
Bland överklagandena finns exempel på ett barn som ska börja förskoleklass och bor i parhus, granne med en kompis som går på samma förskola – men i höst splittras barnen på olika skolor.
Hur kan två kompisar intill varann hamna på olika skolor trots att de sökt till samma skola?
– Det finns ett begränsat antal platser på varje skola och när avstånd mäts så hamnar gränsen någonstans, säger Klas Lind.
Politiker beslutar om vilket system kommunen ska använda – men tycker du att det här systemet är bra?
– Vi har haft diskussioner med tjänstepersoner och politiker innan vi införde det här, vi kollade med andra kommuner och tog del av domstolsutslag. Vi har försökt göra ett så tydligt och rättvist system som möjligt som följer lagar. Jag tycker det är ett rimligt sätt att placera elever. Naturligtvis tittar vi hela tiden på förbättringar.
Vissa kommuner har Linköpings tidigare system med en ”hemskola” där man placerades om man inte sökt sig någon annanstans. Det fungerar dock inte i Linköping längre, enligt Klas Lind. Det råder platsbrist på grund av ökad inflyttning och elever kan inte garanteras plats på en hemskola.
Sedan systemet med relativ närhet infördes har vi flera gånger skrivit om föräldrar som kritiserar att kartor som används för beräkning av skolväg är fel. Även i år finns sådana exempel, där elever fått skolväg beräknad på vägar som inte snöröjs.
Har ni diskussion hos er om brister i kartunderlaget?
– När vi får höra om saker som verkar orimliga så hör vi av oss till kommunlantmäteriet. Det kan leda till en justering i kartlagret.
Om det avslöjas en brist, vilken möjlighet har eleven att få sin skolplacering korrigerad?
– Vi måste ju använda det kartunderlag som vi har. Annars måste ju någon annan elev, som redan fått placering på en skola, flytta på sig. Så kan vi inte göra men vi kan justera felet till nästa år.
Så den som är drabbad av ett fel får vara drabbad, helt enkelt?
– Ja, så är det. Men det handlar om ärenden på marginalen. Det är inte alltid fråga om rätt eller fel utan att det kan behövas en ny bedömning utifrån faktiska förhållanden.