– Har man en eller några luckor på en skola under en tid så blir det mycket pengar för helheten, säger Christel Horsak, skolchef för grundskolan i Linköping.
De kommunala förskolorna och grundskolorna gick under förra året med 33 miljoner kronor plus. I sin årsredovisning skriver barn- och ungdomsnämnden att det ”beror på svårigheterna med att rekrytera personal.”
Fritidshemmen gör det största ekonomiska överskottet. Positivt för ekonomin, men negativt för verksamhet och barn.
– Det blir svårare och svårare för oss att rekrytera personal med rätt kompetens, säger Christel Horsak.
Det råder ett lågintensivt krig mellan Sveriges kommuner i jakten på fritidspedagoger, förskollärare och lärare i framför allt matematik och naturkunskap. Linköping är en stor kommun som har kunnat betala förhållandevis bra löner och universitetet med lärarutbildningen gör att många studenter stannar efter examen. Mindre kommuner med sämre geografiskt läge har länge haft svårt att rekrytera.
– Vi har varit ganska förskonade men nu börjar vi också märka svårigheter i större omfattning, säger Christel Horsak.
Alla 33 miljoner kronorna innebär inte att tjänster i förskola och skola står tomma. Tjänster kan vara besatta med annan vikarierande personal under vissa tider, i väntan på att hitta rätt personer.
Gör ni något för att försöka locka tillbaka förskollärare och lärare som idag jobbar i andra branscher?
– Ja, det pågår olika projekt. Men det går inte så fort att få resultat av det arbetet, säger Christel Horsak.