Börje Pettersson, ordförande i Funktionsrätt Linköping, är kritisk till att det blivit svårare att få parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Det är inte bara Jan Räntilä (se separat artikel) som haft svårt att få parkeringstillstånd de senaste åren. Kommunens kriterier för att dela ut tillstånd har skärpts.
– Vi följer den rättspraxis som finns genom domar i kammarrätten, säger Charlotta Holmgren, chef för den avdelning på Linköpings kommun som beslutar om p-tillstånd för rörelsehindrade.
Frågan kokar ner till vad som menas med "väsentliga svårigheter att förflytta sig" – och det gäller både p-tillstånd och färdtjänst. Efter tidigare domar har tolkningen blivit att man inte har väsentliga svårigheter om man klarar att gå "något hundratal meter".
– Men i sommar har det kommit nya domar där domstolen vägt in en bredare bild än bara hur långt man klarar att gå. Vi jobbar nu på för fullt för att se hur de domarna påverkar våra beslut, säger Charlotta Holmgren.
Till skillnad mot färdtjänstbesluten kostar det inte kommunen något att utfärda parkeringstillstånd. Men om alltför många tillstånd delas ut räcker inte handikapplatserna till.
– Det är ungefär 1 100 Linköpingsbor som har parkeringstillstånd, berättar Charlotta Holmgren.
Börje Pettersson, ordförande i Funktionsrätt Linköping, är kritisk till att det är svårare än förr att få p-tillstånd och färdtjänst.
– När människor i behov vänder sig till kommunen borde de kunna räkna med att få stöd och hjälp. I stället måste de själva vara juridiskt kunniga och slåss så att naglarna blöder. Det sliter att alltid vara ifrågasatt, att alltid ses som en potentiell fuskare, säger han.