– Jag vill verkligen understryka detta. Det är också staten som betalar för boende och uppehälle, säger han.
Att flyende från Ukraina – via EU:s massflyktsdirektiv – får börja arbeta utan en lång pappersprocess är en skillnad, jämfört med tidigare flyktingvågor. För att få uppehållstillstånd och arbetstillstånd räcker det i normalfallet att personen vid ankomsten till Sverige identifierar sig, registreras och lämnar fingeravtryck.
Men även om det, enligt Migrationsverket, inte krävs en individuell prövning så finns det vissa krav för att omfattas av direktivet. Som att man måste vara ukrainsk medborgare och varit bosatt i Ukraina före 24 februari. Direktivet gäller också personer som har uppehållstillstånd som flykting i Ukraina, eller har ett annat skyddsbehov, och för deras familjer. Tillståndet är tidsbegränsat.
Till Linköping har ännu bara kommit några få personer. De flesta med en anknytning hit, kanske via sitt jobb. Företag här kan ha filialer i Ukraina, enligt Paul Håkansson.
Migrationsverket uppger att man på sikt måste hitta 28 000 evakueringsplatser och i veckan sa migrationsminister Anders Ygeman att man ganska snabbt behövde få fram 12 000 platser. Det kunde både vara idrottshallar och lagerlokaler.
Just den situationen är i nuläget inte aktuell i Linköping.
– Förhoppningsvis kommer vi aldrig dit. Men kommer många samtidigt så sjunker boendestandarden, säger Paul Håkansson.
Av de flyktingar kommit till Linköping nu, har flera, enligt Paul Håkansson, kvalificerade utbildningar och kan engelska, vilket underlättar eftersom de också kan vara en hjälp i det fortsatta flyktingarbetet.
Eftersom många som kommer är utbildade, funderar kommunen på någon typ av snabbspår för att klara språket?
– Det vi tittar på nu är att i första ordna med boende och försörjning, barnomsorg, skola och SFI. Vi räknar med att det stegvis kommer att utvecklas. Vi tror att flyktingvågen denna gång mera kommer att likna den från Balkan på 1990-talet, än den från Syrien. Möjligen med skillnaden att nu är de flesta kvinnor och barn. Men det kan ändra sig beroende på hur kriget utvecklas.
Krigets snabba utveckling, den hastiga flykten och splittrade familjer gör också att Paul Håkansson bedömer att flera av de som kommer kan behöva en hälsobedömning av den psykiska hälsan, med tanke på risken för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).