"Livet är ett lotteri", säger Teresia Ängarne-Lindberg. Utmaningen för skolsystemet är att ge samtliga elever rätt förutsättningar att fullfölja sin skolgång, oavsett vilken lott de tilldelats.
Slutet av grundskolan innebär slutet av en epok. Skolplikten upphör, och för de flesta är gymnasiet första klivet mot det annalkande vuxenlivet. När gymnasieskolornas antagningsbesked skickades ut 1 juli fanns det dock hundratals elever som inte kvalade in: behörigheten saknades. Vad händer med alla de som inte antas?
– Det är viktigt att förmedla att det inte är kört, utan att eleverna fortfarande har en chans, säger Teresia Ängarne-Lindberg, gruppchef vid Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Under hela sitt yrkesliv har Teresia arbetat med lärande, och sådant som kan komma i vägen för det. Att se och uppmärksamma de som riskerar att falla mellan stolarna är ett arbete som sträcker sig över hela grundskolan, men som kanske blir som mest framträdande i samband med höstens antagning.
Teresia vill förmänskliga den ibland endimensionella gymnasiestatistiken.
– Det är viktigt att man försöker analysera och förstå bakomliggande faktorer till statistiken, annars finns det en risk att man jämför äpplen och päron.
För att uppleva en lyckad skolgång spelar en rad faktorer roll. Alla har inte samma förutsättningar och behov. Psykisk ohälsa, funktionsvariation, språklig förståelse eller en tuff skolgång kan påverka lärandet. Det finns ett helt spektrum av pedagogiska behov – utmaningen för skolan är att lyckas möta dem alla.
Starten av skolgången är viktig för att forma barns fortsatta utbildning. Det kan även prägla resten av deras liv. Majoriteten av förstaklassare inleder sin skolgång med glädje och nyfikenhet, menar Teresia.
– Skolan kräver att man ska sitta i ett klassrum och på det sättet ta till sig kunskap. Hur ska man annars kunna undervisa 30 elever samtidigt? Glädjen slocknar ganska snabbt om man har svårt för det eller helt enkelt inte kan.
Förstår man inte spelreglerna riskerar man att hamna utanför, menar hon. Efter den årliga inrapporteringen av höstens betyg inleds en process för de niondeklassare som riskerar att sakna behörighet från grundskolan. Kommunen erbjuder elever som inte uppfyller kraven andra lösningar.
Detta innebär att elever antingen kan läsa ett tionde skolår i grundskolan, gå i sommarskola eller påbörja ett introduktionsprogram. Olika alternativ framförs av kommunens mottagargrupp, som i dialog med elev, vårdnadshavare, SYV och mentor försöker finna det som bäst möter elevens behov.
Antalet individer som behöver dessa insatser varierar från år till år, men det är inte ovanligt att omkring 500-600 elever hamnar i denna situation. Vissa ges möjlighet att ändra riktning inför höstterminen, medan andra ges alternativa lösningar som på ett bättre sätt möter deras individuella behov. Teresia förklarar att i takt med att höstterminen närmar sig minskar antalet elever som saknar behörighet.
Hur stor effekt anser du att insatserna har?
– Min upplevelse är att Linköpings kommun gör ett bra jobb för att fånga upp dessa individer, säger Teresia Ängarne-Lindberg.
Kommunen följer upp alla under 20 år som saknar gymnasieexamen. Därmed vill de i största möjliga mån se till att alla får rätt förutsättningar att ta sig ut i yrkeslivet.
Såväl antagningsbeskeden som betygen i stort kan framhäva känslan av att duga eller att inte duga, menar Teresia. Det är tufft.
– Det är viktigt att förstå att alla har sina drömmar och behov, oavsett behörigheten. En del jublar när antagningsbeskeden kommer, andra ställer sig frågan: Hur ska det bli för mig?