Klyftorna ökar trots alla löften

Sedan valsegern 2006 har allianspartierna talat om minskat utanförskap. Men Linköpings svaga stadsdelar har förblivit svaga medan välmående områden har ökat sitt välstånd.

Foto: Åke Karlsson

Linköping2014-09-09 06:45

Skäggetorp sticker fortfarande ut med högst arbetslöshet, flest personer med försörjningsstöd, lägst utbildningsnivå och lägre disponibel inkomst. De gynnade stadsdelarna är framförallt Hackefors, Jägarvallen och Hjulsbro.

Linköping visar samma utveckling som storstäderna – som i många år aktivt försökt dämpa att samhället glider isär. I Malmö tillsattes till exempel Malmökommissionen 2011 och Göteborgs stad lät redan 2009 forskare från Uppsala universitet kartlägga segregationen och föreslå åtgärder. Göteborg hade då 15 procent utlandsfödda invånare, mot rikets 10 procent, och såg hur många koncentrerades i miljonprogramsområden, fast i arbetslöshet och svag ekonomi.

Göteborgsrapporten och tidigare forskning visar att detta är en konsekvens av boendesegregation. ”Personer som invandrat har sämre inkomstutveckling om de under längre tid bor koncentrerat med många från den egna minoritetsgruppen” skrev Uppsalaforskarna.

År 2007 skrev kommunalrådet Paul Lindvall (M) ett avtal med staten med löften om förbättringar i Skäggetorp. År 2010 kunde Corren visa att utvecklingen gick åt fel håll. Arbetslösheten hade ökat, fler behövde socialbidrag. Berga, också identifierad som en socioekonomiskt svag stadsdel (liksom Lambohov och Ryd) visade en liknande utveckling.

När personal från Fryshuset i Stockholm kartlade Linköping år 2012 bekräftades bilden igen. Enligt Fryshuset var segregationen i Linköping ett faktum och påverkade framför allt ungdomar i Skäggetorp, Berga och Ryd negativt.

Många politiska löften, samtidigt blev situationen värre. Vårvintern 2014 drabbades Skäggetorp och Ryd av allvarliga gängrelaterade upplopp och den socioekonomiska situationen blev ett hett diskussionsämne.

– Det kan bara finnas två anledningar till Linköpings kommuns hantering av integrations- och segregationsfrågor. Antingen vill de ha problemen i Skäggetorp. Eller så är de blinda och ser inte, sa en ilsken Nader Ghaemi, stadsdelsutvecklare och verksam i Skäggetorp.

Kommunalrådet Paul Lindvall (M), föreföll närmast undrande.

– Det är alltid svårt när det dyker upp nya samhällsproblem – vems är ansvaret? Vi behöver se över behovet av samordning, sa han i en intervju med Corren.

Lindvall kommenterade också avtalet med staten från 2007 och sa: ”Vi kommer inte att nå fram.” Några av skälen till detta skulle enligt Lindvall vara den internationella krisen med färre jobb i hela Europa och att flyktingar från krigshärdar allt oftare är lågt utbildade, vilket komplicerar integration.

– Samtidigt är det viktigt att vi tar vårt ansvar för att hjälpa människor undan krig och förtryck, sa Lindvall.

Nu visar Correns nya granskning att Linköping som helhet hade en ökning av personer med utländsk bakgrund mellan 2010 och 2013.

Nästan hela ökningen är koncentrerad till Skäggetorp och Berga som redan tidigare hade högst andel personer med utländsk bakgrund. Områdena skjuter i höjden vad gäller arbetslöshet och behov av socialbidrag och har flest invånare med låg utbildning.

Samtidigt har Tallboda, Hackefors, Hjulsbro, Ullstämma och Jägarvallen haft mycket låg inflyttning av personer med utländsk bakgrund, utbildningsnivån ligger högt och människors genomsnittliga disponibla inkomst har ökat mest i Linköping.

Hushållens disponibla årsinkomst, 2006 jämfört med 2012 Arbetslöshet, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, 2010 jämfört med 2014.

Pengarna

I Skäggetorp har den disponibla årsinkomsten ökat sedan 2006 med 9,6 procent och är nu 179 100 kronor. Lägre ligger bara studenttäta Västra Valla och Ryd med 113 000 kronor respektive 132 100 kronor om året.

I Hackefors har hushållen de senaste sex åren ökat sin disponibla inkomst med 25 procent till 492 000 kronor om året. På andra plats kommer Jägarvallen (440 200 kronor) och därefter Hjulbro (432 100 kronor per år).

Disponibel inkomst är summan av lön och/eller bidrag, minus skatt, per år.

Fattigdom

Andelen personer som någon gång varit beroende av socialbidrag (ekonomiskt bistånd) har sedan 2006 ökat mest i de stadsdelar som redan tidigare stod för högst andel socialbidragstagare: Skäggetorp (26,9 procent av befolkningen, år 2012) och Berga (20,5 procent). För sex år sedan hade Skäggetorp 20,6 procent.

Minst andel socialbidragstagare finns i Hackefors (0,8 procent), Ullstämma (0,8 procent) och Tallboda (0,8 procent). Så såg det ut även 2006.

Utbildningen

I Skäggetorp har 34 procent av invånarna endast grundskoleutbildning. På andra plats kommer Berga med 24 procent och Ekholmen med 18,9. I andra änden av skalan finns Valla, som leder utbildningsligan tack vare alla studenter. Bäst därefter placerar sig Garnisonen där endast 7,7 procent av invånarna slutade studera på grundskolenivå. Därefter följer Innerstaden (9,9 procent) och Vasastaden (10,3 procent).

Arbetslösheten

Flest personer var utan jobb eller i någon arbetsmarknadsåtgärd i Skäggetorp, Berga och i Johannelund enligt senaste siffror för 2014. Så såg det ut även 2010. Då var arbetslösheten som helhet visserligen högre än idag, men mönstret består.

Lägst arbetslöshet (om man tar bort det studenttäta Valla) har Jägarvallen, Garnisonen, Ullstämma och Hackefors.

Integrationen

Personer med utländsk bakgrund har blivit fler i alla stadsdelar i Linköping 2013 jämfört med 2006. Men medan Skäggetorp idag har en befolkning där 61,6 procent har utländsk bakgrund, Berga har 43,4, Ryd har 42 pocent och Lambohov 30,7 procent så har Hackefors 6,6 procent och Hjulsbro 8,4. Dessa områden låg lägst även 2006.

Utländsk bakgrund avser personer som är födda utomlands och personer födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om