Klotter på allmänna fastigheter, stolpar, gator, cykelvägar, parker, stenar, elskåp syns allt oftare ute på stan och läsare har reagerat. Det finns en känsla av att en klottervåg har drabbat Linköping. Men det handlar inte bara om en känsla. Andreas Rydin, driftingenjör på kommunens underhåll- och driftenhet, ser en klottertrend.
– Vi har märkt en stor ökning under de tre senaste åren. Det ökar varje år, säger Andreas Rydin.
Hans enhet, hela kommunen och alla kommunala bolag, utom Lejonfastigheter, har ett avtal med saneringsföretaget Centric AB som tar hand om allt klotter. Jan Johansson, platschef på Centric i Linköping, för statistik varje år. Under 2015 ökade antalet klottersaneringar med 16 procent jämfört med året innan. Och förra året ökade klottret ytterligare tio procent jämfört med 2015.
– Trenden är densamma under det här året också. Och det gäller även privata fastighetsägare men den statistiken är svårare att ta fram. Vi är ute varje dag och sanerar, säger Jan Johansson.
Enligt honom finns det inget särskilt klotter som utmärker sig med några specifika motiv, utan det är bara mer och dyker upp överallt.
– Vi har märkt att klottret började öka sedan kultur- och fritisnämnden har upprättat en vägg till graffitimålningar 2014. Och efter att kurser och utbildningar i graffiti började anordnas, säger Jan Johansson.
Företaget Centric AB finns i flera kommuner i Sverige och Jan Johansson anser att det finns en skillnad i hur klotter drabbar olika kommuner.
– Jag kan konstatera att kommuner som har diverse utbildningar i graffiti och har kommunala väggar där man ska måla på har mycket större problem med klotter än de andra kommunerna som varken har kurser eller platser för graffitimålningar.
Cecilia Gyllenberg Bergfasth (MP) är ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Så här resonerar hon om klotterproblem i Linköping och om Jan Johanssons konstanterande vilka kommuner som drabbas mest.
– Vi får titta på det och se vad vi kan göra om det verkligen stämmer. Men vi måste ha evidens innan vi kan bestämma något konkret, säger Cecilia Gyllenberg Bergfasth.
Christian Molin på Lejonfastigheter, kommunens fastighetsbolag med ansvar för skolor, berättar att även klottret på allmänna byggnader och skolor har ökat. De byggnaderna som är hårdast drabbade är Stadsbiblioteket, Konsert och kongress, Folkungaskolan, Kunskapsgallerian (gamla Birgittaskolan), ALG och Tornhagsskolan. Av 53 fastigheter står de här sex byggnaderna för en tredjedel av all klottersanering.
Skolor i Ryd och Skäggetorp finns inte bland de mest drabbade?– Nej, de skolorna jobbar stenhårt med sina elever och de har också vaktmästare som har koll på läget. Men det finns också ett mörkertal. Jag tror att klottervågor går upp och ner. Vissa ungdomar är aktiva under en period, sedan slutar de och det är lugnt ett tag. Och sedan kommer nya ungdomar, säger Christian Molin.
Vi pratade också med Åsa Forsman, verksamhetschef på Folkuniversitetet i Linköping, som i samarbete med Östergötlands museum startar i april en kurs i graffiti. Eftersom Folkuniversitetet inte tidigare haft några renodlade kurser i graffitikonst finns det ingen erfarenhet av det. Hon kunde uttala sig bara som privatperson om eventuella samband mellan kurser i graffiti och klotter.
– Jag tror att det snarare är tvärtom. De ungdomar som lär sig graffitikonst lär sig också att använda ytor som är avsedda för det, säger Åsa Forsman.