Videon är inte längre tillgänglig
– Killar, vad gäller vid sen ankomst! Titta mig i ögonen när ni svarar!
Rösten som ljuder ur datorn låter auktoritär. Den kommer från en av de simuleringar för klassrumsledarskap som tagits fram av forskare på LiU. Det tuffa bemötandet av de sena eleverna är en av fyra strategier som lärarstudenter kan pröva i en sådan situation. Genom att klicka sig vidare kan de höra vilken reaktion de får, och sedan välja hur de ska bemöta det.
– Det här är en jättebra möjlighet att pröva olika varianter av ledarskap och se vilka konsekvenser det får, säger Madelen Arvidsson som går sista året på lärarprogrammet årskurs 4-6.
Tio minuter
När en lärare kliver in i ett klassrum har hen tio minuter på sig att skapa en god relation till klassen. Eleverna ska få en känsla av att vara sedda och att de har inflytande över vad som händer, men samtidigt ska det vara tydligt vem som är klassrummets auktoritet. Om läraren misslyckas med att skapa en god relation under de första minuterna kan det vara mycket svårt att reparera skadan.
– Vi vet att många lärare tycker att ledarskap i klassrummet är mycket svårt. Omkring 20 procent lämnar yrket efter några år för att de blir stressade och utbrända av att inte kunna hantera konflikter i klassrummet, säger Marcus Samuelsson, docent i pedagogik.
Smygfilmade lärare
För några år började elever smygfilma lärare och lägga ut det på Youtube. Där kunde man se lärare som fick raseriutbrott och helt tappade kontrollen över klassrummet.
– Samtidigt visade flera studier att lärarstudenterna hade dålig beredskap för att de kan förlora greppet över en grupp. Även i rätt triviala situationer, som när eleverna pratar, inte sitter still eller gör som de ska, säger Gunnel Colnerud, professor i pedagogik.
Inlästa repliker
Lärarstudenterna läser och diskuterar ledarskap. Men att öva sig praktiskt är inte så lätt, att träna på elever vore inte bara oetiskt utan även svårt att genomföra. Därför beslöt sig Gunnel Colnerud och Marcus Samuelsson vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, för att i samarbete med Institutionen för datavetskap, IDA, utveckla simuleringar för klassrumsledarskap.
– Vi hade en idé om att skapa någon slags avatarer, men det blev ett program med bara inlästa repliker och det fungerar riktigt bra, säger Gunnel Colnerud.
Fyra strategier
I simuleringen kan studenter pröva fyra olika ledarskapsstrategier, den auktoritära, den auktoritativa, den demokratiska och den eftergivna. Två av strategierna, den demokratiska och den auktoritativa, ligger nära varandra och ger ofta bäst resultat. En auktoritär ledarstil, där eleverna inte har inflytande över någonting, är sällan framgångsrik i längden. Det är inte heller den eftergivna strategin där allt är tillåtet och läraren inte tar på sig någon ledarroll.
– Men det finns inga standardlösningar som fungerar i alla situationer, läraren måste läsa av varje situation och agera utifrån det, säger Gunnel Colnerud.
– Målet är att läraren ska bli så trygg i mötet med eleverna så att det rimliga agerandet i klassrummet blir automatiserat, fortsätter hon.
Många valde eftergivenhet
Studenterna arbetar med simuleringen två och två vilket ger dem möjlighet att hela tiden resonera om olika strategier. Vid testomgångarna visade det sig till exempel att överraskande många studenter valde en mer eftergiven ledarroll, vilket gav upphov till många diskussioner. Studenterna är mycket positiva.
– Det här är jättebra. Ett gott ledarskap är helt avgörande i klassrummet. Lyckas man inte få ordning och reda så fungerar ingenting, säger Madelen Arvidsson.
johan.sievers@ostgotamedia.se
