– En anledning till att våra elever är så bra i språk är våra utbyten med andra länder, tror läraren Elizabeth Bate-Holmberg.
Det är glada, om än lite förvånade elever som visar upp pokalerna på Katedralskolan. Språkolympiaden har funnits i sju år, men det är första året som skolan deltar i tävlingen. Och så hamnar de på prispallen i tre av fyra språk. Som Lovisa Nilsson skrev i ett sms till tysklärare Elizabeth Bate Holmberg efter finalen i Malmö den 20 april; "Vi råkade liksom vinna".
– Vi hade tolv sekunder på oss att svara på frågor och skriva ner svaren på en tavla. Ibland var det stressigt, och ibland fick vi chansa, berättar Lovisa Nilsson.
På senare år har rapporterats om svenska elevers bristande intresse och kunskaper i främmande språk. I en internationell studie från 2012 når bara en fjärdedel av eleverna i årskurs nio upp till nybörjarnivå i spansk läsförståelse. Engelskakunskaperna ligger högt, men det beror delvis på att eleverna lär sig mycket av språket utanför skolan via film, musik och internet. Reformer som gjorts för att motverka att elever hoppar av språkstudierna på lägre nivåer, som införandet av meritpoäng, har visserligen motverkat avhopp men då betyget godkänt räcker har motivationen inte höjts nämnvärt. Dessutom gör frivilligheten i språkstudier att många lärare ger väldigt lite läxor, för att motverka att eleverna väljer bort kurserna.
Eleverna som läser språk på Katedralskolan verkar ju gå emot den här trenden. Vad tror ni det beror på?
– Vi har bra lärare, och så har vi mycket språk även på naturlinjen, säger Erik Kalén, som tillsammans med Cecilia Persson kom på andra plats i franska.
– Vi har utbytesresor med skolor i de länder språken pratas, så eleverna får chans att använda dem på riktigt. Det tror jag bidrar till motivationen, säger lärare Elizabeth Bate-Holmberg.
Och det råder inga tvivel om att finalisterna är språkintresserade. Flera av dem är inne på att fortsätta plugga sina tredje språk på universitetet, och tror även att det ökar deras chanser på arbetsmarknaden om de kan prata ett tredje språk. Men de tror inte internet och sociala medier kommer förbättre ungdomars språkkunskaper nämnvärt.
– Förutom i engelska då, det är ju engelska man använder på internet med personer som inte kan svenska. Engelska är alltid förstavalet, säger Johan Persson.