Linköpings kommun genomför årligen en kartläggning av sina ungefär 9 600 anställda. I den senaste mätningen framkom att 78 procent av dem är kvinnor och att de står för 78 procent av den totala lönesumman. En milstolpe är nu nådd, löneläget är jämställt mellan könen.
–Som en av Sveriges största kommuner har vi ett ansvar att gå i bräschen när det kommer till jämställd lönebildning. Vi har ett personalpolitiskt mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är svårt att vara det om man inte gör ett aktivt arbete med lönebildning utifrån ett jämställdhetsperspektiv, säger Denise Cassel (KD), personalansvarigt kommunalråd.
Kartläggningen innebär att kommunen analyserar fall där män och kvinnor utför ett likvärdigt arbete, för att jämföra deras löner. Därmed kan justeringar göras så att likvärd lön ges för likvärdigt arbete, oavsett kön.
Tidigare har männen haft en snittlön som varit två procent högre, men de senaste åren har lönerna inom kommunen rört sig mot ett mer jämställt läge. Man arbetar hårt för att integrera jämställdhetsperspektivet i all lönesättning, förklarar Denise Cassel.
– Detta är en generalisering, men män har ofta bättre självförtroende och lägger högre löneanspråk än kvinnor som är minst lika kompetenta. Forskning och egen empiri har visat att så är fallet. Vad är det annars som gör att män har högre lön för likvärdigt arbete?
Lönesättningen inom kommunen är decentraliserad. Det innebär att politiker kan sträva efter likvärdiga löner, men att man från politiskt håll inte sätter specifika löner. Om lönebilden för kommunanställda avviker från det generella läget i kommunen är något som är svårt för Denise Cassel att uttala sig om.
– Vi har inte gjort någon bench marking kopplat till det, utan kollar på våra egna verksamheter. Jag tror dock att vi är bland de första kommuner i Sverige att göra den här kartläggningen.
Hur ser jämställdhetsnivån ut i övrigt för kommunanställda?
– Jämställdhet är en omfattande fråga. Vi har gjort en medarbetarundersökning som visar att både män och kvinnor trivs på jobbet. Däremot är det inte jämställt när det kommer till antal medarbetare per chef. Där ser vi att kvinnliga chefer i snitt har 38 medarbetare under sig, medan manliga chefer har 10.
Snittet för kvinnliga skolchefer är ännu högre – det ligger på hela 48 medarbetare. Många av kommunens kvinnliga chefer finns just inom skola och omsorg, där cheferna har flest anställda under sig. Denise Cassel anser att detta är en av de stora jämställdhetsfrågorna, tillsammans med lönesättningen. Dels ställer det höga krav på arbetsledaren som ska finnas där för alla kollegor, dels innebär det mer omfattande arbete, inte minst vad beträffar administration.
– Där är det jämställt i avseendet att det finns fler kvinnliga chefer, men arbetsvillkoren för kvinnliga chefer är inte likvärdiga.
Enligt kommunalrådet består kommunens ledning av ungefär lika delar män och kvinnor. Det finns undantag på specifika enheter, men uppifrån sett har man arbetat mycket med detta, menar hon.
– Det är inte bara gubbar i kostym utan det är faktiskt väldigt blandat.
Jämställdhetsarbetet är dock ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet.
– Vi har gjort ett väldigt gediget arbete, men vi kommer att behöva fortsätta göra det framöver. Det är val i höst och det gäller att ha med sig jämställdhetsarbetet in i det.