Den svarta linjen visar hur Trafikverket föreslår att Ostlänkens räls ska dras genom Linköping (den gröna ytan är den bredare korridor som tidigare slagits fast).
Det börjar alltmer klarna var Ostlänkstågen ska rulla fram genom Linköping. Trafikverket har strukit alla alternativa spårlinjer utom en och kommer att presentera sitt förslag på tisdag, då ett samråd inleds. Men en karta är redan offentlig, eftersom Linköpings fullmäktigeledamöter fått en presentation av kommunens projektledare.
Kartan visar att Trafikverket fastnat för det nordligaste alternativet genom Torvinge. Spåren kommer in österifrån vid NTM:s tryckeri och paketterminal, passerar genom fastigheten med KG:s Ägg och fortsätter genom Mörtlösa hage, norr om brandstationen.
Efter Torvinge följer spåren Kallerstadsleden och passerar på nya järnvägsbroar över ån fram till stationen i närheten av Tornet. Sedan fortsätter Ostlänken längs de nuvarande spåren genom Steninge, norr om Industrigatan.
– Det är jättesvårt att bygga en sådan här anläggning utan att det påverkar omgivningen. Men vi har hittat en spårlinje som i alla fall får den lägsta påverkan. Det är mycket annat som ska vägas in, som kort restid och tillgänglighet. Vi vill undvika alltför stora svängar, kommenterar Mattias Eriksson, nytillträdd projektledare för Trafikverket.
Ostlänken ska vara klar 2035, hela vägen mellan Järna och Linköping. "Men det är en preliminär tidsplan och det kan hända mycket som vi inte rår över", säger Mattias Eriksson, projektledare på Trafikverket.
Trafikverket har lyckats undvika räddningsstationen, reningsverket och Tornet. Men i Torvinge och längs Kallerstadsleden och Industrigatan kommer en lång rad företag att behöva flytta på sig den dag Ostlänken byggs.
Företag som tvingas bort kommer att få sina fastigheter inlösta av Trafikverket, som då ska betala marknadsvärdet plus 25 procent. Men detta görs inte förrän järnvägsplanen vunnit laga kraft, och det blir preliminärt först 2029.
I Mörtlösa hage finns större vattensalamander, som har ett starkt artskydd. Den salamandern har stoppat flera byggprojekt i Sverige, men Mattias Eriksson räknar med att frågan kommer att kunna lösas.
– Vi ska försöka påverka salamandrarna så lite som möjligt, och vi kommer att kunna göra en del skyddsåtgärder, säger han.
Ostlänken har diskuterats sedan 1990-talet. Många undrar nog om den verkligen kommer att byggas.
– Jadå, det är klart att den ska! 6 november tas det första spadtaget för Ostlänken i Gerstaberg. Då startar byggnationen av de första cirka 3 kilometerna dubbelspårig järnväg. Även om vi är sist ut här i Linköping så kommer vi att få Ostlänken, säger Mattias Eriksson.
Ostlänken kommer att byggas norrifrån och sammanlagt är det 16 mil dubbelspårig järnväg som ska byggas. Målet är dels snabbare tåg, och därmed kortare restider, dels att frigöra plats för bland annat godstrafik på den hårt belastade Södra stambanan.
Enligt tidsplanen ska Ostlänken vara klar 2035, hela vägen mellan Järna och Linköping.
– Men det är en preliminär tidsplan och det kan hända mycket som vi inte rår över, påpekar Mattias Eriksson.
Osäkrast är tidsplanen för sträckan Norrköping–Linköping.
– Vi är medvetna om att det är ett optimistiskt mål och att tidsplanen är väldigt pressad. Planeringen kommer dessutom att behöva samordnas med Linköpings kommuns planer gällande stadsutvecklingen, något som också kan inverka på tidsplanen, säger Eriksson.
Här intill Kallerstadsleden är det tänkt att Linköpings nya resecentrum ska ligga.
Samrådet, där alla kan lämna sina synpunkter till Trafikverket, startar på tisdag och det bjuds in till ett öppet samrådsmöte i Konsert & kongress 22 oktober. Samrådet gäller förslaget till spårlinje genom Linköping. Frågan om huruvida stationen ska vara markförlagd eller upphöjd lämnas tills vidare öppen – det ska kommunfullmäktiges politiker ta ställning till under nästa år.
Ett upphöjt läge har flera stora fördelar. Barriäreffekten blir mindre och det går att ha bussar och parkeringar under stationen. Men det finns en nackdel – prislappen. Trafikverket betalar bara för ett så kallat grundutförande. Om Linköpingspolitikerna fastnar för en upphöjd station kommer kommunen att behöva betala merkostnaden och det handlar sannolikt om flera miljarder kronor.
Kallerstadsbron kommer att rivas när Ostlänken byggs. Kommunen har planer på att ersätta Kallerstadsleden med en ny trafikled genom att förlänga Gillbergagatan och bygga en ny bro över Stångån.
Järnvägen kommer preliminärt att byggas på tre broar med två spår på varje, detta för att få ett ljusgenomsläpp för dem som går och cyklar under broarna. Det nya bropaketet blir cirka 75–80 meter brett – det kan jämföras med dagens Kallerstadsbro som är 15 meter bred.
Någonstans i Linköping behövs cirka 2 kilometer uppställningsspår. Trafikverket kommer att lägga fram två olika förslag på placering: i Malmskogen och i Kallerstad, strax öster om ån.
Enligt de ursprungliga planerna skulle den nya järnvägen byggas vidare åt sydväst och knytas ihop med den gamla stambanan först i höjd med Sjögestad.
Då var tanken att Ostlänken i nästa steg skulle ingå i en ny stambana från Linköping till Jönköping och vidare ner mot Malmö respektive Göteborg. Men efter att regeringen tills vidare skrotat de planerna tänker Trafikverket låta Ostlänken ansluta till den befintliga stambanan redan inne i Linköping, före Bergsvägen.
Den förändringen är inte populär i Linköping.
– Det är beklagligt att Trafikverket fått ett så snävt uppdrag, att ansluta till Södra stambanan strax väster om stationen. Vi vill att man bygger en fortsättning – helst till Sjögestad som det var tänkt, men åtminstone förbi Skäggetorp, säger Fredrik Sandberg, Linköpings kommuns projektledare för Ostlänken.
Sandberg är övertygad om att den nya stambanan söderut från Linköping förr eller senare kommer att byggas.
– Vi vill inte att man bygger Ostlänken nu och så kommer man tillbaka om några år och river upp halva stan för att bygga fortsättningen. Vi behöver klara planeringsförutsättningar för att kunna utveckla Linköping, säger han.
"Samrådet gäller spårlinjen. I vår ska beslutet fattas om stationen ska vara markförlagd eller upphöjd", berättar kommunens projektledare Fredrik Sandberg.
Från Norrköping mot Linköping följer Ostlänken E4 fram till i höjd med Linghem, för att sedan svänga söderut ner till Södra stambanan strax före Malmskogen. Den delen av Ostlänken, Bäckeby–Linghem, ska ha ett eget samråd, preliminärt under 2025.
Framtiden för Stångådalsbanan behandlas inte på det här samrådet; den frågan ska utredas fram till 2026. Trafikverkets inställning är att det blir för dyrt att låta Stångådalsbanan ansluta till det nya resecentrumet. Tanken är att i stället ha en station i norra Tannefors, för att sedan ansluta Stångådalsbanan till Södra stambanan österut mot Norrköping. Kommunerna längs Stångådalsbanan och Tjustbanan har protesterat mot detta.