Åtgärderna i den orörda delen av det öppna kalkkärret är det mest kontroversiella inslaget i skötselplanen. Martallsdelen är det enda område som tack vare rik vattenföring var öppet kalkkärr, när naturreservatet bildades för 30 år sedan. Det undantogs därför från åtgärder då och är därmed den enda del som varit orörd sedan Ancylussjöns era för drygt 8 000 år sedan.
Förslaget möttes av kritik under remisstiden, när det blev känt att kommunen ville ha bort 90 procent av småtallarna och röja bort tuvor för att kunna sköta även den här delen med slåtter. Syftet är att öka orkidéfloran precis som i det övriga öppna kalkkärret.
Förändring som märks
Enligt Maria Taberman, handläggare på länsstyrelsen, blir inte åtgärderna i martallsområdet lika omfattande som kommunen tänkte sig från början. Linköping både äger marken och förvaltar Kärna mosse, men det är ett statligt naturreservat, där länsstyrelsen lägger fast skötselplanen.
– Vi har lyssnat på diskussionen och modifierat skötselåtgärderna. Även om vi inte angett någon procentandel i beslutet så blir det inte riktigt lika många martallar som tas bort jämfört med vad kommunen önskat, säger hon.
Och förtydligar:
– Från början fick man uppfattningen att alla martallar skulle avverkas och så blir det inte med den precisering vi gjort. Ett antal ska lämnas kvar, men det är ändå en stor del som tas bort, så det blir en förändring som märks. Samtidigt står det tydligt i beslutet att en del av området ska vara kvar som referensområde, vilket inte var klart uttryckt tidigare.
Åtgärderna har högsta prioritet och genomförs 2015–2016 enligt tidplanen i beslutet. Inget krav på att området ska inventeras före avverkning och tuvröjning ställs.
Arter kan påverkas
Björn Ström, ordförande för Linköpings naturskyddsförening, har manat till en försiktig röjning av två skäl. Det ena är att de 70-åriga småtallarna sätter en speciell prägel på Kärna mosse och är en del av upplevelsen av kalkkärret. Det andra att det kan finnas arter – spindeldjur, mollusker och insekter – bland tuvorna runt martallarna som skulle kunna påverkas negativt av röjningen. Han håller dock med länsstyrelsen om att åtgärderna kan öka den biologiska mångfalden av arter.
– Däremot är det oklart om det totala antalet arter i naturreservatet kommer att öka eller minska. Det borde finnas arter här som gynnas av de mer ohävdade förhållandena i delen med martallar. Både jag och länsstyrelsen saknar dock kunskap om vilka arter det skulle kunna vara, betonar han.
Bristfällig kunskap
Länsstyrelsen erkänner i skötselplanen att kunskapen om den biologiska mångfalden i Kärna mosse är bristfällig för organismgrupper som svampar, mossor, spindlar och insekter. Här saknas moderna inventeringar, de som finns är från början på 1900-talet. Enligt skötselplanen bör minst två systematiska inventeringar utföras under de närmaste tio åren.
Är det möjligt att göra en omfattande röjning i martallsdelen om kunskapen om andra arter än kärlväxter är bristfällig?
– Syftet är att den biologiska mångfalden ska gynnas. Jag känner mig trygg med att vi har tillräcklig kunskap om den här delen och tycker att vi har gjort rätt avvägning av åtgärderna, säger Maria Taberman.