Linköping
Över 60 personer samlades vid Stångåns utlopp i Stora Rängen för att delta i räddningsövning som Linköpings Långfärdsskridskoklubb, LLK, hade ordnat för sina klubbmedlemmar. För många av dem som ville plurra under realistiska förhållanden skulle den här övningen varit den första i livet.
– Det är pirrigt. Jag har åkt långfärdsskridskor i tio år och funderat över att jag borde göra en sådan plurringsövning. I fall att... Nu är jag redo, säger Karin Wesslén.
I räddningsövningen deltog också Räddningstjänsten från Bestorp, som övade räddning med flytbrädor och Sjöräddningen som var på plats med två svävare.
Men det var inte pirrigt bara för vanliga klubbmedlemmar som skulle gå genom isen utan även för räddare. Fyra av sju från räddningstjänsten på plats skulle för första gången "rädda" folk som har plurrat.
– Allt går jättebra. Alla vet vad man ska göra och hur vi ska använda vår utrustning, säger Martin Eriksson, en av veteranerna på räddningstjänsten.
Före den praktiska delen på isen gav Magnus Lindgren, en av ledarna i LLK, säkerhetsråd som i för sig alla långfärdsskridskoåkare kan.
– Ta det lugnt. Första 15 minuterna i vatten är det ingen fara. Ni hamnar inte på botten utan sjunker bara till bröstet eftersom ni har ryggsäck. Håll händerna torra, kasta livlina och med hjälp av isdubbar ska ni komma upp på några minuter, säger Magnus Lindgren.
Karin Wesslén visste givetvis allt detta och var bland de första i kön att gå ut på tunn is. Hon åkte skridskor lugnt och fint och efter 10–15 meter blev det ett hål i isen. Magnus Lindgren pratade lugnande med Karin medan hon var i vattnet. Och Karin gjorde det hon skulle, även om livlinan trasslade sig och det blev plan B som gällde i stället. Magnus Lindgren kastade sin livlina till Karin och drog upp henne.
– Det var en upplevelse utöver det vanliga. Jag tog det lugnt men det blev inte så som jag trodde trots att jag hade förberett mig i tio år, säger Karin Wesllén när hon kom upp i säkerhet.
Hon var nöjd med att hon äntligen gjorde sin plurringsövning och begav sig till bastun medan de andra väntade på sin tur. Anders Norr, en av LLK:s ledare på plats, var nöjd att så många medlemmar kom.
– Det är livsviktigt att jobba med issäkerhet. När man vet man vad man ska göra och följer alla instruktioner då är det lugnt. Och det allra viktigaste är att aldrig åka ensam. Helst ska det vara minst tre personer som inte åker för nära varandra, säger Anders Norr.