Kaninerna har dels inbyggda tunnlar och dels massor av jord de själva kan gräva fram hålor i, så att de skyddas från solen.
Erika Djerf kisar när vi möts på uppfarten. Det är tidig kväll men solen står högt på himlen och det är ännu stängt in till kaninernas hus för att hålla det skuggigt och svalt. Några av de nio kaninerna kan vara ute ändå, tack vare stora värmesäkrade hagar. Vi går fram till en av hagarna och blir uppmötta av kaninen Embla som nyfiket kikar ut genom grinden.
– De kommer fram i solen när man kommer, så generellt är jag inte ute så mycket hos dem på dagen, det är väl den stora skillnaden, säger Erika.
I marken ligger nedgrävda tunnlar i betong och det finns gott om jord där kaninerna själva kan gräva för att hitta svala gömställen. De vuxna kaninerna håller sig oftast i skuggan. Åttaåriga Asta exempelvis kan från sin hage klättra direkt in i kaninhuset där hon brukar välja att stanna på dagarna. Däremot har Erika lite extra koll på tre månader gamla Lo eftersom yngre kaniner inte alltid lärt sig anpassa sitt beteende till värmen.
Pensionären Asta kan själv gå in och ut mellan hagen och kaninhuset, och väljer oftast att stanna inne på dagarna.
Vattenskålarna är också fyllda men Erika berättar att de inte verkar dricka mer än vanligt.
– Det kan bero på att de får i sig vätska när de äter gräs, för när vi vattnar så blir gräset grönt också.
Vattningen görs med vattenspridare placerade på hagarnas tak, för att marken ska bli fuktigare och svalare, och på köpet frodas gräset så kaninerna väljer det framför höet.
Tack vare vattenspridare på taket av hagarna håller sig gräset blött och grönt.
Bredvid Embla bor Extra som lägger sig platt på marken när hon blir klappad, och Erika berättar att hon även här är försiktig så att hon slutar klappa innan kaninen blir för varm av att ligga i solen. Men medan vi sitter där passar vi på att fråga om och hur Erika upplever att de förändras av värmen:
– De är mycket lugnare. Kaniner är ju egentligen skymningsdjur, och i skymning och gryning är det naturligt svalare, men nu när det är varmare kan det vara ännu mer så att de ligger och sover på dagarna, svarar Erika.
Kaninen Extra lägger sig gärna nära för att bli klappad men Erika Djerf försöker att inte klappa för länge då eftersom de snabbt värms upp när de är ute i solen.
Det blir framför allt tydligt på kaninen Malva. Hon har svart päls som solen gett bruna stänk i, men hon är också kastrerad, så det är svårt att veta vad det är som påverkar hennes värmereglering.
– Det är tur att jag inte håller på med utställning, för de blir väldigt solblekta, säger Erika.
Erika håller däremot på med kaninhoppning. Ingen hoppträning sker i värmen men de åker på tävlingar.
– På tävling sitter de i ett tält med silverduk som reflekterar bort solen, men då gäller det att verkligen hålla koll så de är i skuggan.
När det är svalare kan de mindre hagarna användas så att alla kan vara ute samtidigt, men nu får de endast gå i de större hagarna med större tillgång till svala utrymmen.
Paulina Lundberg är etolog i Linköping:
– Kaniner har mycket svårt att hantera värmen. Det är viktigt att jobba förebyggande med konstant tillgång till vatten och skugga, god ventilation och låg luftfuktighet.
Öronen är det främsta kaninen kan värmereglera med, vilket görs genom att blod pumpas ut i dem och kan förbättras genom att de blöts ner. Vi frågar om det också går att blöta marken där kaninen bor och får svaret:
– Absolut! Då kan kaninen välja själv var den kan lägga sig, och slippa eventuell stress med att en människa blöter ner den. Det viktiga är att kaninen fortfarande har ett val att inte vara i det blöta.
Etologen Paulina Lundberg berättar att öronen är i princip det enda kaninen har som skydd i värmen.
Slutligen varnar Paulina: Om kaninen gräver och ligger ner mycket är det bra att vara uppmärksam, och om nosen rinner bör veterinärvård sökas snabbt. Det är ett tecken på lungödem som är akut livshotande och kan drabba kaniner vid överhettning.
Kaniner lägger sig ofta platta för att maximera kroppsytan mot den svala marken.